Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 5. Adolf Fredriks regering, 1751—1771, samt en blick på tidens kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var dåvarande kapellanen i Neder-Vetil, Anders Chydenius
(född i Sotkamo 1729, kyrkoherde i Gamla Karleby 1770—
1803), hvilken ett årtionde tidigare än Adam Smith i England
bröt väg för en friare uppfattning rörande handeln och
näringarna. I de öfriga vetenskaperna, hvilkas syften ej voro
praktiska, träffar man just inga anmärkningsvärda namn. Inom
språkvetenskapen tog endast den finska språkforskningen ett
ansenligt steg framåt såväl i grammat ikaliskt som
lexicogra-fiskt hänseende, och äfven detta i och för praktiska ändamål.
I den förstnämnda vetenskapsgrenen bör ett utmärkt rum
gifvas åt Barthold VTiael (född i Uleåborg 1667, kyrkoherde i
Ilmola 1699—1723),hvars “Grammatica F e n n i c a“, utgifven
1733 af hans enka, Margrota Fordell, har lagt grunden till
den finska språkläran. Samtidigt företog den bekanta Daniel
Juslenius (född i Wirmo 1676, professor vid Åbo akademi
1712—1734, biskop i Borgå 1735—1744, slutligen biskop i
Skara 1744—1752) att samla och ordna finska språkets
ordförråd, och frukten af detta arbete, “Suomalaisen Sana-lugun
Coetus“, utkom i Stockholm 1745. Småningom begynte man
äfven få en aning om den finska folkpoesins egendomlighet,
och slutligen begynte Porthan år 1766 sin undersökning “De
poesi Fennica". Deremot herskade ännu inom den
komparativa språkforskningen den åsigt, att det finska språket var
nära beslägtadt med hebräiskan och att Finnarne sjelfva utgått
ur Israels tio slägten — en villfarelse, som dock snart fick
vika för den grundligare forskning, hvilken var Porthans
tide-hvarf förbehållen.
Om vi ifrån det vetenskapliga området gå att undersöka
litteraturens inflytande på samlefnaden, så är det först att
märka, att svenska språket under detta tidehvarf kom till allt
större välde inom de bildade stånden. Orsakerna till denna
beklagansvärda * omständighet voro mångahanda: först flere
familjers långa vistelse i Sverige på flykt undan Stora ofreden,
vidare sjelfva regeringens sträfvan att befästa det svenska
riksspråkets allmänna öfvervälde, och slutligen detta språks nu
allt mera fortskridande odling. Från denna tid begynner äfven
Finland på ett anmärkningsvärdt sätt taga del uti den svenska
litteraturens sträfvanden, och tvenne finska män hafva redan
på denna tid forvärfvat sig ett varaktigt namn i den svenska
poesiens historia. Den ena af dem, Jakob Frese (född i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
