Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 6. Revolutionen år 1772 och början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringsformen ålade honom, och att han i sjelfva verket
trodde sig kunna förblifva allenast “den förste medborgaren
bland ett fritt folk“. Men å andra sidan bodde i hans bröst
en rotfästad misstro till ständerinstitutionen, hvilken han hade
lärt känna endast i dess förnedringstillstånd. Af denna orsak
begynte han ganska snart afvika från den grundlagsenliga väg,
han först hade faststält, och mången, som i början med glädje
hade helsat tingens nya ordning, började snart med ovilja
betrakta Gustafs böjelse för enväldet. Den allra första, som
oåterkalleligen bröt med konungen, var revolutionens
upphofs-man, Jakob Magnus Sprengtporten. Denne redbare och
kraftige, men derjämte likväl äfven hersklystne och äregirige man
synes redan från början blifvit förbittrad deröfver, att folkets
deltagande i regeringen blifvit alltför trångt begränsadt, och
han trifdes äfven för öfrigt icke länge bland de unge
gunstlingar, hvarmed konungen omgaf sig. I anledning af någon
liten misshällighet drog han sig derför redan om våren 1774
ifrån det offentliga lifvet och tillbragte sin återstående lefnad
(y 1786) i dyster enslighet nära Stockholm, da och då
ansättande konungen med bittra och förebrående skrifvelser.
Men i allmänhet visade likväl de första åren af Gustafs
regering fortfarande ett ömsesidigt förtroende emellan regent och
folk; folket gladde sig åt den länge efterlängtade hvilan efter
de långvariga partistriderna, och konungen ådagalade för det
mesta en vis och betänksam återhållsamhet vid utöfvandet af
regeringsmagten.
Bland mängden af de förtjenstfulla förordningar, hvilka
smycka början af Gustaf III:s regering, förtjenar särskildt
nämnas, att det pinliga förhöret, hvilket såsom en hemsk
qvarlefva af medeltidens mörker ända hittills varit bibehållet,
nu ändtligen afskaifades, och att tryckfrihetslagen af år 1766
med några begränsningar förnyades år 1774. Den
anmärkningsvärdaste åtgärden var likväl penningeväsendets ordnande
(Bealisationen), som ändtligen år 1776 blef slutfördt, till stor
lättnad för alla affärsmän. Såsom rikets enda hufvudmynt
faststäldes nu silfver-riksdalern, eller den s. k. Specie-riksdalern,
indelad i 48 skillingar, och dalerräkningen, så i silfver- som
kopparmynt, afskaflades. Men bankens- gamla sedlar inlöstes
blott till halfva nominella värdet, så att 18 daler (72 mark
då gällande mynt) kopparmynt i sedlar inlöstes med en riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
