Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 6. Revolutionen år 1772 och början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förpligtelser afsågo utan tvifvel i främsta rummet Finlands
krigsväsende, som af den förra regeringen ofta nog blifvit
för-summadt, samt den finska adeln, hvilken under
ständerrege-ringen känt sig tillbakasatt. Gustaf skred nu, äfven hvad
dessa omständigheter beträffar,- med berömvärd omsorg till
verket. Fästningsarbetena i Finland fortsattes med ifver såväl
på’ Sveaborg som Svartholm, den s. k. “arméns flotta“ gjordes
fulltalig och försorg drogs såväl om de finska truppernas öfning
som den finska officerskårens bildning. I sistnämnde värf fick
nu den yngre Sprcngtporten, Georg Magnus, ett lämpligt
verksamhetsfält, der hans kraftfulla personlighet och upplysta
förstånd snart gjorde sig gällande. Han utnämndes nämligen i
Mars 1775, eller kort innan konungens besök i Finland, till
militärchef i Savolaks, hvars olämpliga gräns erfordrade ett
synnerligt omsorgsfullt försvarsväsende, och fick under sitt befäl
alla trupper, som funnos i närheten, d. v. s. Savolaks’
infanteri, Savolaks’ fotjägare, Karelens och Kymmenegårds läns
dragoner samt Elimä och Rautalampi-bataljonerna. På denna post
utvecklade nu Sprengtporten nära fyra år en trägen och ifrig
verksamhet i och för “Savolaks-brigadens“ öfning och
undervisning, använde somrarne till öfningsläger och upprättande af
kartor och vinnläde sig under vintrarne om de yngre
office-rarnes undervisning och bildning. Hans bostad, JBrahelirma
öfversteboställe i Kristina socken, inrättades till ett slags
krigsskola, till hvilken konungen skänkte 2,000 riksdaler.
Sprengtporten sjelf synes på dessa fosterländska företag hafva offrat
hela sin enskilda, icke så alldeles obetydliga förmögenhet, men
höjde i sjelfva verket på kort tid krigsväsendet i dessa nejder
till en ståndpunkt, som väckte uppmärksamhet och förvåning
äfven utom landet. Till det öfriga krigsfolket upprättades i
Karelen år 1776 en ny trupp jägare om 600 man, till hvilkas
bekostande denna nejds manhaftiga befolkning åtog sig att
betala en årlig jägareskatt. För öfrigt stäldes krigsfolkets
beväpning och manövrering på en alldeles ny fot; de s. k.
“Sprengt-portens stussare“, hvarmed den äldre brödren redan hade
försett Savolaks’ jägare, begynte nu genom den skicklighet,
hvarmed de handterades, erhålla en skräckinjagande ryktbarhet,
och hela brigaden uppbragtes till en krigsduglighet, som den
hvarken förr eller senare har innehaft.- Men främst förtjent
af omnämnande är Sprengtportens inflytande på sin officerskår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
