- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
500

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 6. Revolutionen år 1772 och början af Gustaf III:s regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andan, och den i finsk drägt klädda poesin, hvars värde var
ännu ringare, hade synbarligen alls icke tilldragit sig
konungens uppmärksamhet.

Konungens sträfvanden för konst och litteratur gjorde
hans hof till det gladaste och mest lysande, Sverige ännu
någonsin hade sett, men förminskade likväl på intet sätt hans
verksamhet i förvaltningen af sitt rike. Det är att märka,
att rådet strax efter revolutionen hade förlorat nästan hela
sin betydelse, hvaremot konungen sjelf allt mer och mer öfvertog
sakernas ledning. I sin egenskap af kanslipresident utöfvade
Ulrik Schéffer (1772—1783), hvars arbetsamhet och skarpsinne
konungen värderade, ännu mycket inflytande på den utrikes
politiken. Efter honom blef väl grefve Gustaf Filip Creutz,
— skalden, som ända hittills hade varit ambassadör vid franska
hofvet — till namnet premier-minister; men sedan Creutz dött
år 1785, lemnades detta embete obesatt, och Gustaf skötte sjelf
alla ärender, som rörde de utländska magterna. Hans politik hade
vid denna tid börjat taga en krigisk riktning; synbarligen var
det hans afsigt att genom eröfringar betrygga sitt rikes
sjelfstän-dighet och ånyo upplifva det svenska namnets glans. Hans första
afsigt var att bibehålla det vänskapliga förhållandet till Ryssland,
samt att med kejsarinnans bifall öfverfalla Danmark och eröfra
Norge. Derför sammanträffade Gustaf, om sommaren 1783,
med Katharina i Fredrikshamn, dit hon enkom fördenskull
infunnit sig. Då han derförinnan besökte lägren vid Parola
eller Luolaja, der den finska militären höll sina öfningar, föll
han af hästryggen och bröt sin venstra arm (den 12 Juni),
så att han först efter tvenne veckor kunde fortsätta resan ifrån
Tavastehus. Den 29 Juni inträffade han i Fredrikshamn och
var der i tre dagars tid kejsarinnans gäst. Katharina, som
nyss hade förenat khanatet Krim med sitt rike och af denna
anledning väntade en krigsförklaring ifrån Turkiet, ville
bibehålla freden och det vänskapliga förhållandet med Sverige,
men var tillika alltför klok att gifva några bestämda löften
rörande Danmark, som var Rysslands gamla bundsförvahdt.
Under det Gustaf väntade, att de politiska förhållandena skulle
reda sig, beslöt han då att göra en resa till södra Europa
och tillbragte hösten, vintern och våren (1783—1784) uti
Italien, under det han skriftligen fortsatte sina underhandlingar
med Katharina. Men då kejsarinnan slutligen rent ut för-

Igi d by Micn $ ■

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free