Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 7. Slutet af Gustaf III:s regering, 1786—1792; Anjalaförbundet och Treåriga kriget, 1788—1790 - 8. Förmyndareregeringen, 1792—1796 och Gustaf IV Adolfs egen regering, 1796—1809. Finska kriget, 1808, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smidaren general Pecklin. Afsigten var att genom mord
unclan-rödja Gustaf III och under den förvirring och uppståndelse,
som skulle följa deruppå, åter förändra regeringsformen. Några
förryckta fri hetsfantaster, en kapten Anckarström, en grefve
Bibbing, en grefve Horn (af Aminne-ätten) m. fl., erbjödo sig
till verkställare af denna plan, och man väntade blott på
lägligt tillfälle redan från den tid, då konungen uppehöll sig i
Aachen. Slutligen lick Anckarström den 10 Mars 1792, då
konungen efter sin återkomst från riksdagen i Gefle gaf en
offentlig maskerad i Operahuset i Stockholm, tillfälle att såra
honom med ett pistolskott i ryggen. Men den omständighet,
att mördarens skott ej var ögonblickligt dödande, gjorde de
sammansvurnes flesta planer dm intet. Gustaf hann tillsätta
en ordnad förmyndareregering, och mördarne blefvo gripna och
bragta under ransakning. Först den 29 Mars slutade tredje
Gustaf sitt oroliga lif. Han var då 46 år gammal.
Gustaf dén tredjes karaktär likasom ock hans verk hafva
blifvit på så olika sätt bedömda, att historieskrifvaren måste
vara tveksam, hvilket slutliga omdöme han skall fälla om
denne märkeliga regent. Det framgår likväl tydligen, att
slutet af hans regeringstid ej uppfylde de förhoppningar, den
sammas början hade väckt. Gustaf IH:s regering var —
såsom en finsk memoirförfattare har yttrat — först en herlig
morgon, sedan en strålande men qvalmig dag, och slutligen en
blodig, stormbebådande aftonrodnad. Vi tillägga: derpå följde
en dyster natt och en mödosam gryning till ny dag.
8. Förmyndareregeringen 1792—1796 oeh Gustaf IV Adolfs egen
regering, 1796—1809. Finska kriget ISOS, 1S09.
Den mördade konungens ende son, Ckistaf IV Adolf,
var vid fadrens död endast på sitt fjortonde år, och enligt
den aflidnes testamente kom regeringen att vara i hertig Karls
händer, ända till dess den unge konungen hade fylt sitt
ader-tonde år. Hertigen var utan tvifvel en välvillig och samvetsgrann
man och hadc under Gustafs regering i alla vexlingar motstått
partiernas lockelser, likasom han äfven nu troget sträfvade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
