Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 8. Förmyndareregeringen, 1792—1796 och Gustaf IV Adolfs egen regering, 1796—1809. Finska kriget, 1808, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orsak, ait de ej genom sin närvaro ville gifva sitt
godkännande åt Förenings- och Säkerhetsakten, och för fiunarne var
dessutom den tidiga årstiden ett hinder. Att sinnesstämningen
föröfrigt inom finska adeln var högeligen uppretad och att
man vid denna tid talade om säkerhetsaktens upphäfvande, var
äfven i St. Petersburg en känd sak, och kejsar Paul erbjöd åt
svenska sändebudet beväpnad hjelp, om under riksdagen
upproriska rörelser skulle uppstå i Finland. Sjelfva riksdagen fick
en något stormig karaktär. Sedan konungens kröning i vanlig
ordning hadc försiggått, skred man till hufvudfrågan, på hvad
sätt riksgäldssedlarne med bankens bistånd skulle inlösas, och
för huru lång tid den i och för detta behof nödvändiga
be-villningen skulle upptagas. Det yngre frisinnade partiet inom
adeln motsade med häftighet bevillningens medgifvande på
obestämd tid, och då den gamle, kraftfulle Toll likväl med
våld dref saken igenom, afsade sig flere riksdagsmedlemmar
sitt adelskap. Äfven inom bondeståndet förmärktes en
mot-sträfvighet, hvilken likväl Toll med föga möda lyckades
af-lägsna. På detta sätt erhöll regeringen de nödiga medel,
hvarmed riksgäldssedlarne kunde inlösas; en del skulle inlösas
af banken, och de öfriga betalas med de nya bevillningsmedlen.
Uti bevillningen af år 1800 skattlades i sjelfva verket många
förnödenhetsartiklar, såväl öfverflödiga som af dagliga behofvet
påkallade, hvilkas begagnande hittills varit en hvar fritt
med-gifvet. Sålunda kommo under bevillningen icke allenast
njutandet af utländska drycker och tobaksrökande, tuggande och
snusande, samt rättigheten att begagna siden och annat dylikt
öfverflöd, utan äfven såsom öfverflödige ansedda tjenare, hundar,
husgeråd, fickur och fönsterlufter. Anmärkningsvärdt är för
öfrigt, att just vid denna riksdag bondeståndet erhöll delaktighet
med de öfriga stånden i Bankens förvaltning, hvilken dittills
uteslutande hade varit öfverlemnad åt de tre högre ståndens
garanti och vård. Men hufvudsaken, hvarför riksdagen var
sammankallad, nämligen Riksgäldskontorets upphjelpande, blef
ej ens nu genast på det klara. Först år 1803 vidtog man
slutligen den utväg, att riksgäldssedlarne inlöstes med afdrag
af en tredjedel, hvarigenom en bankens riksdaler kom att
utgöra 14 riksdaler riksgäld. Förutom denna sålunda verkstälda
myntförändring, är bland gagneliga åtgärder särskildt värd att
nämnas förordningen om enskiftet, hvilket år 1803 först verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
