Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 8. Förmyndareregeringen, 1792—1796 och Gustaf IV Adolfs egen regering, 1796—1809. Finska kriget, 1808, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land; men på samma gång började äfven mildare åsigter
beträffande detta lands framtida ställning åter göra sig gällande.
Den åldrige Sprengtporten anträffas åter såsom rådgifvare uti
de finska angelägenheterna. Jämte honom vistades nu i St,
Petersburg några från Finland ankomna adelsmän, bland dem
’Robert Wilhelm de Geer, sedan gammalt nämnd i
sammanhang med de finska sjelfständighetsplanerna. Man var på
denna tid betänkt uppå att sammankalla en representation för
det finska folket. Redan i Buxhöwdens första proklamation
vid krigets utbrott hade en landtdag blifvit sammankallad
till .vbo, men sedermera hade Rumantsow i sin proklamation
af den ^ April tills vidare uppskjutit dess hållande.
Slutligen ankom i början af Juli befallning till samtliga
landshöf-dingar, domkapitel och andra embetsverk att från hvarje län
låta utse en adelsman, en borgare och en bonde, samt från
hvarje stift en prestman, hvilke borde infinna sig i St.
Petersburg, för att för landets nya beherskare förkunna folkets behof
och önskningar. Dessa val anstäldes genast såväl i
Kymmene-gårds, som Tavast-Nylands län; men i Åbo län vägrade adeln
och borgerskapet att anställa valet, påminnande om hvad som
i grundlagarne var föreskrifvet rörande riksdagens
sammansättning. Först då Buxhöwden i en ny skrifvelse hade
försäkrat, att ej någon riksdagsverksamhet härmed afsågs, blef
valet senare förrättadt på alla orter. Såsom naturligt är,
förmärktes mycken tvekan i denna sak, så länge krigslyckan ännu
var oafgjord; sålunda ville flere af de utsedde icke ens
emot-taga detta förtroendeuppdrag. Först sent på hösten inträffade
slutligen denna s. k. Finska deputation i St. Petersburg, och blifva
vi längre fram i tillfälle att tala om dess verksamhet derstädes.
Allas ögon voro under tiden riktade på Klingspors armé,
hvars framryckande till Tavastehus i hvarje ögonblick
emotsågs. Men Klingspor och Adlercreutz läto den gynsamma
tiden gå förlorad, till dess att ryssarne åter hunno samla sina
krafter och sitt mod. I slutet af Juli hade Rajewski. hvars
skuld de senaste förlusterna ansågos vara, förlorat sitt befäl,
och i hans ställe sattes den unge skicklige grefve Kamenski,
hvars armé derjämte ökades till 11,000 man. Kamenski tog
först sitt högqvarter i Jämsä, men beslöt att på ett eller
annat sätt tränga finname tillbaka. Olyckligtvis hade
Klingspor alltför mycket spridt sina krafter, i det att han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
