Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att öfver hela landet alla roteförpligtade lägenheter skulle få
sig emellan fördeladt det antal soldater och båtsmän, hvilket
alla kontrakten tillsamman bestämma för innebyggarne i
Finland, eller sålunda att fördelningen skulle verkställas regementsvis,
och äfven i detta fall med bibehållandet af den ursprungliga
numerären enligt kontrakten. Af ännu större vjgt var den af
ständerna uttalade åsigt, att vid denna nationella militär, som
sålunda framdeles skulle upprättas, såväl befäl som manskap
skulle tagas bland Finlands egna innebyggare, hvilka såväl
genom naturens som regeringsformens band voro fästade vid
det land, hvilket de skulle försvara, och att denna nationella
armé ej skulle kallas till några expeditioner eller krigiska värf
utom landets egna gränser. Derjämte anhöllo ständerna,- att
den blifvande uppsättningen af den indelta militären ej skulle
ske på en gång, utan till lindrandet af kostnaderna under
loppet af fem eller flere år. — Slutligen hade inan uppgjort
förslag öfver de kostnader i medeltal, hvilka militärens
underhåll hittills hade medfört för jordegendomen, och hvad de i
dess ställe borde i “Vakansafgift“ betala till kronan.
Utskottets beräkning gaf följande resultat: af soldatrotarne 2 f tunnor
spanmål (d. v. s. hälften råg och hälften korn) och 1 tunna
hafre; af rusthållen 8 tunnor spanmål och 2$ tunna hafre;
och af båtsmansrotarnc 3£ tunnor spanmål och 1 4 tunna
hafre, — hvartill kom den s. k. “Passevolansen“ (under
Gustaf III:s tid beviljad afgift för öfningslägren): af
soldatrotarne 3£ riksdaler, af rusthållen 8£ riksdaler och af
båts-mansrotarne 2§ riksdaler. Dessa beräkningar, hvilka ingalunda
voro alltför ’ höga, ville ständerna än vidare afpruta; men det
manifest, som slutligen den 1 Augusti 1810 utkom rörande
Vakansen, faststälde ofvan meddelade förslag. En följd af
vakans-afgiften var naturligtvis, att soldattorpen skulle återlemnas till
gårdarne. Militärboställena åter skulle genom auktion utbjudas
på arrende för 20 eller 30 år. Adelsfanans
krigstjenstskyl-dighet, hvilken nu var inskränkt till 24 man, fick förblifva vid
det gamla och sålunda under krigstid, om sådant yrkades,
utgöras in natura. Men de inkomster, som genom
indelningsverkets upphörande kunde inflyta till kronan, skulle förvaltas
såsom en särskild militiefond.
På detta sätt hade nu en stor, om ock endast för en
mellantid afsedd förändring blifvit vidtagen; Finland, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
