Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändigt, hvarjämte man föreslog för det finska myntet en
särskild prägel, till åtskilnad frän det ryska. Men då man ej
kunde hoppas att innan freden få dessa angelägenheter
ordnade, var ständernas underdåniga begäran, att derefter for de
sammas skull skulle sammankallas antingen en ny landtdag
eller åtminstone sex representanter för hvarje stånd, valda
länsvis.
Slutligen hade äfven den komité, som hade i uppdrag
att utarbeta förslag till styrelsens organisation, fått sina arbeten
slutförda. Stadfäst i St. Petersburg återkom nu detta förslag
till ständernas behandling och antogs med smärre förändringar.
Under benämningen “Regerings-Konseljen“ skulle tillsättas ett
särskildt, på samma gång administrativt och juridicielt högsta
embetsverk, likasom till “en föreningspunkt till alla de olika
embetsverk, hvilka finnas spridda i Finlands särskilda provinser."
I enlighet härmed sönderföll detta embetsverk i tvenne
afdel-ningar eller departement: Justitie-Departementet med åtta
ledamöter motsvarande öfver hufvud högsta domstolen i Sverige;
Ekonomie-Departementet åter var först afsedt att bestå endast
af fyra ledamöter, men fick sedan i den slutliga propositionen
sex och sönderföll i fem expeditioner för civila ärender, kamerala
och allmänna räkenskaper, finansvården, krigsväsendet och
kyrkliga angelägenheter. Alla ledamöterna, hvilka skulle vara finska
medborgare, hälften af ridderskapet och adein, hälften åter af
de öfriga stånden, skulle tillsättas af Hans Majestät för tre
år i sönder; under tiden skulle de bibehållas vid sina förra
embeten, till hvilka de borde återgå, om ej kejsaren efter de
tre årens förlopp funne för godt att bibehålla dem vid
styrelsen. Till ordinarie ordförande i regeringskonsoljen bestämdes
generalguvernören, och alla skrifvelser och beslut skulle
utfärdas i Hans Majestät Kejsarens höga namn, likasom ock alla
inlemnade böneskrifter och ansökningar skulle skrifvas likasom
till Hans Majestät sjelf. En Prokurator eller högsta
öfver-vakare af lagarne skulle tillsättas för att hafva inseende öfver
såväl Regeringskonseljens åtgärder som den allmänna
rättsskipningen i landet.
Sålunda var nu den hufvudsakliga grunden lagd till
Finlands nya styrelse, hvilken från denna tid har förblifvit nästan
oförändrad, blott med den skilnaden att litet senare (1816) åt
regeringskonsoljen gafs namnet “Kejserliga Senaten för Finland"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
