Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handbok, kyrkolag och katekes). Dessutom kan ännu anföras
några åtgärder till befordrande af såväl den intellektuella som
materiella utvecklingen. Sålunda t. ex. stiftades Finska
Bibelsällskapet 1812, Finska Evangeliska Sällskapet 1817, sällskapet
Pro Fauna et Flora Fennica 1821. Då krigsskolan på
Haapaniemi år 1818 hadc blifvit ödelagd af vådeld, flyttades denna
inrättning till Fredrikshamn under namn af Finska
kadett-korpsen. År 181G organiserades Finska lUddarhuset. Till
förmon för en vidsträcktare näringsfrihet utgafs äfven några
förordningar. Men i allmänhet kan man iakttaga en viss
af-slappning i sinnena under de första tio åren efter Borjgå
landtdag. Det finska folket likasom återhemtade sig efter
krigets lidanden och synes endast småningom blifvit husvarmt
i sina nya förhållanden. •
. Men undcfc tiden begynte dock den nationella sjelfkänslan
allt mer och mer skrida mot sin mognad, och äfven tanken
på det nationella språkets höjande till odling och anseende
förmärkes redan på denna tid begynna vakna. Den första
grunden var redan lagd genom det Porthanska tidelivarfvets
fosterländska sträfvanden, och en liten, i Sverige utgifven
broschyr (“Lyceum“, häft. I, sid. 6) uttalar för första gången
namnet “Fcnnomani“, hvilken allt mer och mer skulle hafva
tilltagit vid universitetet i Åbo, och “yttrat sin verkan såväl
på de studerandes tänkesätt som på studiernas eget skaplynne“.
Såsom språkligt sträfvande förmärkes denna Fennomani först
hos Jakob Judén (bondeson från Hattula, född 1781, var
magistratssekreterare i Yiborg och dog 1855), som i egenskap
af finsk poet har förvärfvat sig ett aktadt namn i Finlands
litteraturhistoria, men derjämte redan från år 1815 oupphörligt
framhöll det finska språkets fordran att komma till sin fulla
rätt vid lagskipningen och undervisningen. Den allmänna
åsigten på denna tid var likväl, att det finska språkets sociala
ställning knappast mera kunde upphjelpas; men man började
dock med god framgång taga hand om dess grammatikaliska
vård. Den danske språkforskaren Rasmus Rask, som år 1818
uppehöll sig i dessa trakter, fäste uppmärksamheten vid det
finska språkets utomordentliga böjlighet och rikedom, och
modersmålets studium började vinna terräng äfven bland
fin-narne sjelfva. Gustaf Benvall (bondson från Halikko, född år
1781, död som kyrkoherde i Ulfsby 1841) hade redan 1810
Digitized b** &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
