- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
616

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gärder från regeringens sida. Anmärkningsvärdast i sitt slag
voro det om våren 1850 utfärdade förbud mot tryckning af
all annan finsk litteratur, än i religiösa och ekonomiska ämnen.
Detta faktum bevisar på samma gång såväl det nationella
språkets tilltagande betydelse, som deras inflytande, hvilka ville
göra detta språks förkämpar misstänkta. Dylika exempel
ådagalägga, att det nationella lifvet åtminstone tidtals inskränktes
inom ganska trånga gränser. Generalguvernörer under Kikolais
tid voro: först general Arsenij Zakreffski 1823—1831 (upphöjd
1830 till finskt grefligt stånd), derefter den bekante furst
Alexander Menschikoff\ 1831—1855. Då Menschikoff för sina
öfriga åligganden (han var ryska rikets amiral) ej kunde
uppehålla sig i Finland, tillsattes följande adjointer: general
Ama-tus Thesleff (af en gammal Wiborgsk slägt) 1833—1847, general
Platon Rokasoffski 1847—1854 (upphöjd till finskt friherrligt
stånd 1855), och slutligen general Fredrik Wilhelm Rembert
von Berg (hemma från Liflland, år 1856 upphöjd i finskt
grefligt stånd under namnet: Berg). Komitén för de finska
ärendena i St. Petersburg hade redan år 1826 blifvit
indragen, och har först år 1857 åter blifvit inrättad. Men Finlands
statssekreterare förblef fortfarande föredragande hos Hans
Majestät och fick 1834 titeln “Minister-Statssekreterare." Då grefve
Rehbinder 1841 dog, efterträddes han af grefve Alexander
Armfelt (son af den bekante Gustaf Mauritz Armfelt). Till
kansler för universitetet förordnades redan vid denna
regeringsperiods böljan tronföljaren Alexander (sedermera kejsar
Alexander II), hvars milda beskydd flere gånger räddade landets
högsta läroinrättuing från vidriga öden. Åren 1826—1841 var
Rehbinder tjenstförrättande kansler, och derpå blef Armfelt
föredragande hos kanslern i ärenden, som rörde universitetet.
Hvad landets inre förvaltning angår, erhöll finansvården en allt
större betydelse, och finanscheferna i finska senaten blefvo
faktiskt ledare af landets ekonomi. Bland dem förtjena nämnas
Anders Henrik Falk (född i Kerimäki, f 1851) 1820—1833,
och Lars Gabriel von Haartman (son till professorn, sedermera
ledamoten af regeringskonseljen, Gabriel Erik von Haartman,
upphöjd i friherrestånd 1849, dog 1859), åren 1840—1858.

Det är ögonskenligt, att landets materiella välstånd
möjligt förkofrades under denna period, ehuru några svåra
motgångar tidtals drabbade nationen. Bland de största olyckorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free