- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
621

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma, och hvilka sedermera sasom religiösa skriftställare
hafva förvärfvat sig ett aktadt namn. Bland dem må nämnas .
skalden Lars Jakob Stenbäck (f 1870 såsom kyrkoherde i
Storkyrö) och nu varande professorn A. Ingman (nya
bibel-öfversättningen år 1859). Oberoende af Paavo Ruotsalainen
stod en annan kraftfull ledare af pietismen, kapellanen i
Sor-davala- Henrik Renqvist (Kukkonen, f 1866), som har författat
flere andaktsböcker på finska och isynnerhet var en motståndare
emot bränvinets bruk. År 1843 begynte ett nytt skifte inom
den andliga rörelsen, då Fredrik Gabriel Hedberg (nu
kyrkoherde i Kimitto) utträdde ur pietismen och stiftade den s. k.
evangeliska sekten. Det är att märka, att alla dessa religiösa
partier stälde sig på den lutherska lärans grund, och ett stort
antal af Luthers skrifter utgåfvos derför vid denna tid på finska.

Äfven den nationella väckelsen erhöll på denna tid ett
nytt och fullt lif och spred sitt värmande inflytande öfver alla
litteraturens grenar. Ar 1831 stiftades Finska
LitteraturSällskapet i Helsingfors; sällskapets första ordförande var Erik
Gabriel Melartin (professor, sedermera erkebiskop i Åbo 1833
—1847), och dess första sekreterare lektorn i finska språket
Karl Niklas Keckman (F. M. Franzéns halfbroder, f 1838).
Sin egentliga betydelse fick sällskapet genom utgifvandet af
finska folkets rika skatt af fornpoesi. Det var Elias Lönnrot
(bondson frän Sammatti kapell under Ivarislojo socken, född
1802, läkare och sedan från 1853 professor i finska språket),
som nu hade begynt samla folkets äldre och nyare sånger
(“Kantele41 1829—1831) och sedan fortsatte med samlandet af
runor i ryska Karelen, der sången hade bibehållit sig i sin
ursprungliga friskhet. Sålunda uppstod det stora nationalepos
“Kalevala* (första uppl. 1835, den andra betydligt ökad 1849)
samt samlingen af lyriska folksånger, ’•’•Kanteletar’’1 (1840),
slutligen finska folkets ordspråk (1842) och gåtor (1844). Från
år 1841 började sällskapet utgifva sin tidskrift Suomi. Det
är att märka, att den finska folkpoesiens framträdande äfven
begynte framkalla dylika sträfvanden hos stamförvandterna i
Estland. Redan i början af 1830-talet gjorde doktor Fählmann
(f 1850) talrika sagosamlingar, och senare har doktor Fr.
Kreutzwald (född lifegen 1803 nära Wesenberg, läkare i V\ ero)
sammanstäldt ett nationalepos uKalevi Poegu (Kaleva-sönerne)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free