Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om penningevärdet på de olika tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
silfverriksdaler. Deremot började Riksgäldskuntorets sedlar redan
under Gustaf III:s sista tider sjunka i värde, och då banken
slutligen 1803 började inlösa dera, afdrogs ^ af deras värde. Derefter
utgjorde 1 riksdaler riksgälds — § riksdaler banko (eller silfver),
och 1 riksdaler banko var lika med II riksdaler riksgäld. Efter
år 1809 sjönk hvardera sedelmyntet i jämn bredd, så att
silfver-riksdalern utgjorde 2-j riksdaler banko och 4 riksdaler riksgäld. Af
den sistnämnda riksdalern har Sveriges nu gällande Riksdaler elle^
Krona uppkommit (=1 mark 42 penni finskt mynt).
Uttrycket en tunna guld följde bankoriksdalerns sjunkande och
betecknade sålunda till slut 16,6661 riksdaler banko eller endast
6,250 silfverriksdaler.
De gamla benämningarna på kopparmyntet bibehöllo sig länge
i dagliga lifvet, men öfverflyttades på riksgäld smyntet. Sålunda
kallades en half riksdaler riksgäld “nio daler“, 16 skillingar “plåt“
och 2 skillingar “tre mark“.
Rabel. Rysslands äldsta mynt var silfverstängen, som till värde
och vigt motsvarade en vägd mark silfver. Den afskurna hälften
häraf kallades Rubel, hvars värde sålunda var 23 mark 40 penni
nu varande finskt mynt. Rubeln delades i 10 Orivna (finska Rinna)
och grivnan i 10 Denga. Sedermera delades rubeln i 100 kopek.
För öfrigt användes i Novgorod och i allmänhet vid handel med
finnarne mårdskinn som skiljemynt under namn af Nagater (nagatao)
och räknades 20 sådana på en Grivna. Men kursen emellan silfret
och skinnen var naturligtvis mycket vexlande, så att t. ex år 1423
1 grivna i penningar var = 3 grivna i skinn.
Småningom nedgick rubelns värde. År 1550 utgjorde den
endast tredjedelen af silfverstängen, d. v. s. 15 mark 16 penni.
År 1617 utgjorde 1 rubel 3 J daler silfvermynt = 13 mark 10 penni.
Under seklets lopp sjönk den ytterligare. Under Peters regering
synes rubeln först utgjort omkring 6 mark 50 penni. Men år 1721
och några decennier senare beräknades ryska kopeken och svenska
öret lika, och rubeln utgjorde 3 daler 4 öre silfvermynt = 5 mark
90 penni. Under Katharina II stadgade sig rubeln till sitt nu varande
värde = 4 mark.
Det ryska pappersmyntet i “Banko-assignationer“ var
naturligtvis i Jbörjan lika i värde med silfvermyntet, men började snart
sjunka. År 1808 räknades 2 rubel Banko-assignationer emot 1 rubel
silfver, 1811 redan 3, och slutligen 3 i, hvilket förhållande år 1839
stadfästes som lagligt. Derefter var 1 rubel Banko-assignationer
= 40 skillingar = 28å kopek silfver (= 1 mark 11» penni finskt
mynt). Enligt detta förhållande verkstäldes i Finland år 1840
silfver-realisationen. •
■Finska marken. År 1860 faststäldes finska marken till en
fjerdedel af rubeln och delades i 100 penni. Den finska marken
innehåller 93,61 ass eller 4,4 990 9 3 gram rent silfver. 1 mark
finskt mynt är = 25 kopek silfver = 1 franc. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
