Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Reformförslag av Luther
- 24. Den böhmiska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om jag visste, att pikarderna[1] icke hyste någon
annan villfarande mening angående altarets
sakrament, än att de trodde, att verkligt bröd och vin
på ett naturligt sätt äro till finnandes i nattvarden
— dock med Kristi sanna lekamen och blod
därunder — så ville jag ej förkasta dem, utan låta dem
komma under biskopen i Prag. Ty den
uppfattningen, att brödet och vinet i sakramentet icke[2]
förbliva, vad de till sitt väsen och sin natur äro —
en villfarelse, som möter hos S:t Thomas[3] och
[1] Pikarder (uppkommet ur kättarnamnet »Begharder»)
= smädenamn på flera olika sekter under medeltiden.
Här åsyftar Luther de böhmiska bröderna.
[2] »Icke» saknas i alla de äldre texterna. Negationen
(som Weimarupplagan upptagit ur en senare edition)
fordras dock av sammanhanget.
[3] Thomas ab Aqvino, dominikanermunk, skolastikens
främste systematiker och katolska kyrkans normalteolog;
† 1274.
Angående nattvarden lärde han, såsom Luther här
antyder, att brödet och vinet efter skedd konsekration
(= prästens invigning av nattvardselementena genom
instiftelseordens uppläsande) icke längre äro väsentligen och
naturligen för handen i nattvarden. Endast elementens
accidenser (smak, lukt, färg etc.) förbliva, men deras
substans förvandlas i och med konsekrationen till Kristi
lekamens och blods substans. Denna lära om förvandlingen
(transsubstantiatio) var framställd redan av Petrus
Lombardus († 1164) och officiellt antagen på laterankonciliet
1215 genom ett dekret av Innocentius III. —
Sin egen uppfattning om nattvarden hade Luther
framställt i sin »Sermon von dem hochwürdigen Sakrament des
heiligen wahren Leichnams Christi» 1519. Redan där gör
han gällande, att alla kristna och icke blott prästerna borde
undfå nattvarden med både bröd och vin, enär Kristus vid
sin instiftelse förordnat så. Vidare framhåller han i denna
skrift, att värdet av detta »gudomliga tecken» beror därpå,
att »Kristi naturliga kött och blod realiter är däri». Detta
var och förblev för honom huvudsaken i läran om altarets
sakrament. — Vad angår förvandlingsteorien, yttrar han
i sin »Sermon» med anspelning på skolastikens
spetsfundigheter: »Somliga öva här sina hårklyverier och fråga,
var brödet bliver, om det förvandlas till Kristi kött o. s. v.
Därpå ligger ingen vikt, om du blott icke forskar därefter.
Det är nog, om du vet, att det är ett gudomligt tecken,
då Kristi kött och blod realiter är däri.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyref17/0152.html
