Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luther, att åtaga sig det kristna ståndet och gifva så
högförståndiga personer råd. Jag låter mitt
urskuldande anstå; den som vill må klandra mig. Måhända
är jag min Gud och verlden ännu en dårskap skyldig;
den har jag nu föresatt mig att, om det vill lyckas,
ärligen betala och en gång blifva hofnarr, jag också.
Lyckas det mig ej, så har jag dock en fördel; ingen
skall behöfva köpa en narrkåpa åt mig. Det blir
fråga om, hvem som här vid lag binder narrbjällrorna
på den andra. Jag måste besanna ordspråket: Hvad
verlden har att uträtta, fordras en munk till, om man
än måste måla honom. Det är väl mer än en gång
som en narr talat vist, och ofta hafva de vise blifvit
groft narrade, som Paulus säger: »Den som vill vara
vis, han varde en dåre.» Men emedan jag icke
allenast är en narr, utan äfven en edsvuren doktor i den
heliga skrift, är jag glad, att ett tillfälle erbjuder sig,
att fylla min ed, just som en dylik narr. Jag ber,
urskulda mig inför de måttligt förståndige, ty de
högförståndiges gunst och nåd vet jag mig icke förtjena.
Jag har ofta med stor möda utbedt mig den, men
hädanefter vill jag ej hafva den och aktar den intet.
Gud hjelpe oss, att vi icke söka vår, utan hans ära.
Amen.
Wittenberg i Augustinerklostret midsommarafton
1520.
Till hans kejserliga majestät och den
kristliga adeln af tysk nation.
D:r Martinus Luther.
Nåd och styrka af Gud, allra först,
allerdurchlauchtigste, nådigste, käre herrar. Det sker ej af idel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
