- Project Runeberg -  Om kyrkans reformation /
67

(1889) [MARC] Author: Martin Luther Translator: Gustaf Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

narrverk, på det att vi ur rätt tro må fara in i en ny,
falsk otro, liksom han i forna tider gjorde med
Israels folk, som han från Jerusalems tempel lockade
till otaliga orter, fastän i Guds namn och under godt
sken af helighet, hvarimot alla profeter predikade och
fingo lida hugg och slag derför? Men nu predikar
ingen deremot; då skulle kanske biskop, påfve,
prelater och munkar äfven plåga honom. På sådant
sätt måste nu äfven Antonius i Florenz och några
fler blifva heliga ooh upphöjda, på det att deras
helighet må tjena till ära och vinst, som eljes allena
skulle hafva tjenat till Guds ära och godt exempel.

Och om än helgonupphöjelse i forna tider kunde
hafva varit något godt, så är det dock nu icke mera
så, liksom många andra ting förr i tiden varit goda,
och dock nu äro till förargelse och skada, såsom
högtidsdagar, kyrko-skatt och -prydnader. Ty det
är uppenbart, att genom helgonupphöjelse icke Guds
ära eller de kristnas bättring, utan penningar och ära
sökes, att en kyrka vill vara och hafva något förmer
än den andra, och skulle grämas öfver att en annan
hade samma förmån. Så helt och hållet har man
förordnat andligt godt till missbruk och timlig
vinning i denna argesta, yttersta tid, att allt som är
Gud sjelf, måste tjena girigheten. Och så tjenar en
dylik förmån endast till sektbildning och högfärd, att
kyrkor som derutinnan äro hvarandra olika, förakta
hvarandra, medan en hvar upphöjer sig, under det
att dock allt gudomligt, godt, som är lika och
gemensamt för alla, blott borde tjena till enighet.
Dertill har äfven påfven lust, som icke gerna ser, att
alla kristna äro lika eniga.

Hit hör, att man borde afskaffa eller förakta,
eller åtminstone likställa alla kyrkors frihet, bullor,
och hvad påfven säljer i Rom på sin skinnareåker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyref89/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free