- Project Runeberg -  Om kyrkans reformation /
71

(1889) [MARC] Author: Martin Luther Translator: Gustaf Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

nu liar det inritat, sig, att messor hållas för döda och
lefvande, och all ting grundas derpå, hvarför äfven
så många sådana instiftas och ett sådant väsen göres
deraf, såsom vi se. Dock, detta är måhända ännu för
färskt och nytt; synnerligen för deras skull, som
genom sådana messors upphörande frukta, att deras
handtverk och näring skall nederläggas, måste jag spara
med att tala vidare derom, till dess man får ett rätt
förstånd om hvad messans väsen och ändamål är. Det
har nu, Gudi klagadt, i lång tid blifvit ett handtverk
till timlig näring, så att jag hädanefter ville gifva
det rådet att förr blifva en herde eller handtverkare
än prest eller munk, så framt man ej förut noga vet,
hvad det är att hålla messa.

Men jag talar här ingalunda om de gamla
stiften och domkyrkorna, som utan tvifvel blifvit inrättade
för det ändamålet att — enär icke hvarje adligt barn
efter tysk sed kan vara arftagare och herre —
sådana lottlösa adelsbarn i dem måtte försörjas att de
fritt må tjena Gud, studera och blifva lärda män
samt fostra andra dertill. Jag talar om de nya
stiften, som blott äro inrättade för bön och messhållning,
genom hvilkas föredöme äfven de gamla betungas
med bön och messor, så att de göra föga eller intet
gagn, ehuru äfven det är en Guds nåd, att de
slutligen, så som de förtjena, råka i förfall, d. v. s., börja
hålla oljud med koralsång och orgel och lata, kalla
messor, för att de timliga, anslagna räntorna måtte
uppbäras och gå åt. Ack, sådana ting borde påfve,
biskopar och doktorer ransaka och beskrifva, och
dock är det de, som drifva det mest och låta allt
passera, som ger vinst; så leder en blind en blind;
detta gör girigheten och den andliga rätten.

Det borde derför vara så, att en person aldrig
finge innehafva mer än ett domstift och ett prebender;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyref89/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free