- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
9

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Svenska Pariserstudier under medeltiden.



Allmänna karaktäristikeller — rättare sagdt — de äro det
under en längre tid, ända till dess att den första karaktäristiken
underkastats en grundlig revision. Anledningen är lätt att
förstå. De, som först fälla domen öfver en tidsålder, äro dess
fiender, den nya tidens män, som helt naturligt börja med att
påvisa felen hos den ståndpunkt, mot hvilken de uppträda.
Men dels är man i stridens hetta sällan rättvis, dels — och
detta är det viktigaste — ser man blott det senare skedet af
den äldre kulturperioden, epigonernas tidsålder, den äldre
tidens gubbår, och efter denna ålderdomsperiod bedömer man
hela det kulturskede, af hvars ungdomsdagar man icke längre
har någon personlig erfarenhet. Så sågo nyromantikerna i
den fransk-klassiska litteraturen blott en torr lärodiktning och
en liflös antikimitation. Men de förbisågo hela den käcka
entusiasmen i det äldre upplysningstidehvarfvets kamp mot
förtryck och fördomar, och de hade ej öga för den älskvärdhet
och den fantasirikedom, som känneteckna rococon både på
litteraturens och konstens område — helt naturligt, ty både
den ungdomliga entusiasmen och rococolynnet saknades hos
den fransk-klassiska smakens epigoner, mot hvilka
nyromantikerna närmast uppträdde. Så karaktäriserade de första
kyrkofäderna den antika bildningen blott efter den tafla af
intellektuelt och moraliskt förfall, som deras egen hedniska samtid
erbjöd, och så är det renässansen, som lånat färgerna till den
karaktäristik af medeltiden, som i mångt och mycket ännu är
den gällande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 6 20:29:58 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1900/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free