Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 1 7
Men icke häller klosterskolorna i S. Victor och S. Ge-
neviéve stå i något direkt samband med universitetet.
Kollegiatkyrkan S. Victor hade väl under förra delen
af iioo-talet en blomstrande läroanstalt, berömd genom män
som Vilhelm af Champeaux, Hugo och Richard af S. Victor,
men för det första var denna skola blott en schola interna,
afsedd för kollegiatkyrkans egna scholares regnlares och icke
för scholares seculares, för det andra var äfven denna skola
redan mot århundradets midt i full upplösning; 1237 fanns där
icke en gång en enda lärare i teologi, och med »artes» (de
filosofiska vetenskaperna) befattade sig de regulära korherrama
i S. Victor icke^
Lika litet har skolan i S. Geneviéve haft något med uni-
versitetet att skaffa, så vida man därmed förbinder någon in-
stitutionemas kontinuitet. Genom Abselard, som i början af
1 loo-talet föreläste i S. Geneviéve, blef väl denna skola den mest
nktbara af dem, som då täflade med hvarandra. Men detta
nkte var nästan uteslutande knutet till Abaelards egen per-
son. 1 136 eller 1137 var det sista år, han föreläste i S. Ge-
neviéve-, och 1147 upphörde de s. k. artistae alldeles att do-
cera i detta kloster. De canonici seculares, som hittills bott
i S. Geneviéve, nödgades då afstå platsen åt cluniacensema,
hvilka kort därefter efterträddes af regulära korherrar från
S. Victor^. En skola fortfor visserUgen att finnas därstädes,
men denna var rent teologisk, blott afsedd för klostrets egna
medlemmar, och under 1 1 00-talets senare del stod S. Geneviéve
t. o. m. i ett rent fiendtligt förhållande till »artistskoloma»
i Paris.
Detta belyses bäst af en brefväxling, som för oss nord-
bor har ett visst intresse, nämligen en samling skrifvelser från
abboten i S. Geneviéve, Stephan af Tournay, till ärkebiskop
Absalon^. Dessa bref visa för det första, att åtminstone två
’ Die Universilfiten I, 673.
* Histoire litteraire de la France XII, 96 — 97.
^ Die Universitäten I, 656.
* Tryckt i första bandet af Dipl. Svec. I, nr 82—88. Brefven äro skrifna
något &r mellan 1178 och 1 192, ty Stephan var abbot i S. Geneviéve 1177 — 1192
<)ch Absalon ärkebiskop 11 78 — 1201. Järaf. Chartularium I, 43 och Die Univer-
sitäten I, 657.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
