- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
22

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 2 H. SCHCCK

Strå Seinestranden, som 121 1 genom Philippe Augusts mur
blifvit förenad med Paris. Detta område hade just börjat
bebyggas, men var till en stor del ännu fritt; ännu i slutet
af 1200-talet hade de flesta egendomarna — såsom t ex. Col-
legium Upsaliense — lador och trädgårdar. Någon svårighet
att där bygga eller förvärfva föreläsningslokaler fanns således
icke. Vidare låg S. Geneviéve’s område utanför Pariserkansle-
rens jurisdiktion, och för att där undervisa behöfde man icke
någon af honom utfärdad licentia docendi, utan mottog i stället
en dylik af den mera medgörlige abboten i S. Geneviéve. Om-
kring 1210 började också magistrar och scholarer i massa att
flytta öfver till Clos de Garlande vid foten af Mont S. Gene-
viéve, först artistae, men slutligen äfven teologerna ^ Kansle-
ren sökte väl att motsätta sig denna emigration, men ej ens
den affordrade och aflagda eden hjälpte; 12 13 blefvo ju alla
dylika eder af påfven annullerade och för framtiden förbjudna,
och andra medel än hotelser ägde kansleren ej att kvarhåUa
de genstörtiga.
Skolorna på >ön» fortforo väl-, men det största och mest
betydande undervisningsområdet flyttades nu öfver till den
vänstra Seinestranden, där det s. k. latinska kvarteret uppstod,
och universitetet kom i följd däraf att lyda under två herrar,
under Pariserkansleren och under abboten i S. Geneviéve •\
mellan hvilka öfverensstämmelsen naturligen ej var den bästa.

^ Chartularium I, p. XVIII. Die Universitäten I, 665 ff.
* Ännu 1227 hade magistri theologi» et decretorum ej flyttat öfver, ehuru
äfven deras emigration började kort dårefter.
’ Först senare — i hvarje fall dock före 1225 — utnämndes en kansler
för S. Geneviéve med motsvarande myndighet som kansleren i Notre Dame. I rang
stod han dock alltid tillbaka för denne, som oflicielt fortfarande betraktades såsom
universitetets chef. Redan 1222 hade emellertid Honorius III påbjudit: nec episco-
pus et officialis ac cancellarius licentiatos ab abbate S. Genovefse, quin, ubi consue-
verint, incipere valeant, interim molestabunt» (Chartularium I nr. 45). Därmed var
tvistefrågan i princip afgjord och en från myndigheterna i S. Geneviéve meddelad li-
centia lika värdefull, som om den meddelats af kansleren i Notre Dame. I bägge fallen
betraktades licentian såsom en »licentia ubique» d. v. s. en rättighet att öppna skola
icke inom ett visst kyrkligt rättsområde, utan hvar som hälst i hela världen. Det
var denna karaktär, som skilde en universitets-licentia från den, som scholasticus
inom ett visst stift ansåg sig kunna utdela. (Jämf. Die Universitäten I, 772 ff.).



CmOO^^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free