Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 H. SCHL^CK
ehuru den var den ojämförligt talrikaste, voro dess flesta med-
lemmar ännu blott studenter eller scholares inom de andra
fakulteterna. Till detta lägre anseende bidrog ock magistrar-
nas ålder. För att blifva theologiae magister fordrades, att
hafva uppnått 35 lefnadsår^, för att blifva magister artium
blott 2 1 2, och i verkligheten tyckas de flesta magistri artium
ej hafva varit mycket äldre än våra studenter. Med tanken
härpå kunde därför den bistre teologen Stephan af Tournay
redan på 11 00-talet med en viss rätt skrifva^: >Facultates, quas
liberales appellant, amissa libertate pristina in tantam servitu-
tem devocantur, ut comatuli adolescentes earum magisteria
impudenter usurpent et in cathedra seniorum sedeant imberbes,
et qui nondum norunt esse discipuli, laborant, ut nominentur
magistri».
Att den medicinska fakulteten icke skulle spela någon
roll på en tid, då naturvetenskapen stod i så låg kurs som
under medeltiden, behöfver icke sägas. Men ej häller den ju-
ridiska fakulteten kunde i verkligt inflytande mäta sig vare
sig med den teologiska eller den filosofiska. Det juridiska
studiet sönderföll som bekant i jus canonicum och jus civile
(romersk rätt). Båda dessa discipliner studerades äldst ifrigt
vid det nordfranska universitetet, men genom en påflig bulla
af 1 2 19 förbjöd Honorius III civilrättens studium i Paris och
närliggande städer. Alla eller de flesta legistema — för hvilka
Bologna låg alltför aflägset — flyttade då öfver till Orleans,
där påfven några år senare uttryckligen medgaf dem rätten
att föreläsa jus civile. I följd däraf kom Orleans, som egent-
ligen blott var en rättsskola, att blifva ett slags juridisk bi-
fakultet till Paris, där — om man frånser några fätaliga
dispenser till förmån för jus civile — blott kanonisk rätt
förelästes*. Men denna amputation medförde naturligen, att
den juridiska fakulteten i inflytande och betydelse kom att
’ Den teologiska fakultetens statuter; Chartularium II, 698.
■ Statuta artistarum, Chartularium I, nr. 201. (»bachellarius autem licenti-
andus ad determinandum in artibus Parisius sit viginti annorum vel ad minus vi-
cessimum annum sit ingressus».)
^ Die Universitäten I, 691.
■* Först 1679 blef civilrättens studium otficielt tillåtet i Paris» (Crevier I, 316).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
