Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26 H. SCHtCK
talet försvann Provincia Anglicana^ och vi höra nu talas om
en annan indelning. Redan på 1300-talet bestod hela natio-
nen nästan blott af tyskar, och namnet Natio Alemannica bör-
jade därför att användas promiscue med det gamla namnet
Natio Anglicana^. Den provinsindelning, som nu gör sig gäl-
lande, nämligen Alemannia superior, Alemannia inferior och
Scotia, vittnar ock om, att nationen fått en annan samman-
sättning. Någon större betydelse tyckes denna provinsindel-
ning ej hafva haft, och man kan äfven ifrågasätta, om den
engelska nationen haft verkliga provinser i samma mening
som de gallicanska ^.
Hvad nu anledningen till just denna nationsindelning än
må hafva varit, hade den likväl troligen redan under århun-
dradets andra decennium kommit till stånd, och vi skola
då något närmare undersöka nationemas ställning till uni-
versitetet.
Syftet var naturligen ömsesidig hjälp, förvaltningen af de
för denna hjälp erforderliga medlen, undervisningen samt disci-
plinen. I spetsen för hvarje nation stod en s. k. procurator, hvil-
ken utåt representerade nationen samt fungerade såsom ordfö-
rande vid dess sammankomster. Nationen omfattade alla schola-
rer från ett visst distrikt, såväl dem, som icke aflagt någon examen,
som magistri artium, ehuru blott de senare ägde rösträtt. Att
magistri artium räknades till nationen d. v. s. betraktades så-
som scholarer berodde, såsom jag förut nämnt, därpå att de
såsom studenter tillhörde eller kunde tillhöra en högre fakul-
tet. Denna uppfattning tillämpades ock på lärarne inom ar-
tistfakulteten (magistri artium actu regentes), ty äfven dessa
hade blott aflagt en förberedande examen, som berättigade till
inträde i någon af de högre fakulteterna. Däremot tillhörde
theologi^, juris och medicinse magistri icke någon af de fyra
nationerna, åtminstone icke förr än längre fram i tiden, ty de
voro icke scholares.
^ EDgelsmännen började nu att studera vid de engelska universiteten. I
den anglicanska nationens protokoll förekommer, såsom Denifle anmärker, mellan
åren 1333 och 1406 knappt åtta graduerade engelsmän.
* Auctarium I, p. XVII, XIV. Slutligen blef det nya namnet det enda.
-’ Die Universitälen I, 92 flf.
Diqitized
ed by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
