Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28 . H. SCHCCK
uppträda såsom deras chef, för så vidt de voro medlemmar af
artistfakulteten eller lärare. Rector kom därigenom att inom
artistfakulteten intaga samma ställning som dekanema inom
de tre högre fakulteterna, och han blef således till gagnet, om
än ej till namnet den filosofiska fakultetens decanus. När
denna öfvergång skett, kan ej på året bestämmas, men i en
handling från 1275 heter det uttryckligen: »Facultas artium
magistrorum Parisiensium . . . unius tantum Rectoris sit con-
tenta regimine, ut unum fiat ovile et unus pastor, unum cor-
pus unius capitis regimine gubernandum, quattuor procuratores
et quattuor bedellos habeat» ^,
Men med de tre öfriga fakulteterna hade rector till en
början ännu intet att skaffa, och chef för dem eller hela uni-
versitetet var han icke. Då emellertid artistfakulteten, hvad
medlemmarnes antal beträffar, var de öfriga fakulteterna till-
sammans mångdubbelt öf verlägsen *, följde däraf , att dess chef
måste få en allt större och större betydelse^. I de skrifvel-
ser, som utfärdades af universitas magistrorum, se vi därför,
huru rector, som till en början namnes sist, sä småningom tar
försteget framför den juridiska och den medicinska fakultetens
dekaner samt slutligen äfven — dock först efter seg^ mot-
stånd — framför den teologiska fakultetens. 1341 framstår
han definitivt såsom chef för universitas magistrorum; detta år
börjar nämligen en af hela universitetet utfärdad skrifvelse
’ Chartularium I, nr. 460 (s. 526).
- I en till påfven 1348 insänd rotulus uppräknas 32 magistri regentes in
theoiogia, 17 doctores regentes in decretis, 46 magistri in medicina, men 502 ma-
gisiri artium actu regentes. (Chartularium II, s. 623 — 648). Af dessa senare till-
hörde 165 Natio Gallicana, 145 Natio Normannorum, 156 Natio Picardorum och
36 Natio Anglicana. Dessa siffror torde ock angifva de olika nationernas proportio-
nella medlemsantal. Om datum för denna rotulus se Chartularium II, s. 632.
^ Härtill bidrog ock ett af den filosofiska fakulteten taget försiktighetsmått.
De tre högre fakulteterna rekryterades ju sä godt som uteslutande från artislfakul-
teten, men ända från 1289 2*ffbrdrade denna fakultet en ed af dem, som tilldela-
des majjistervärdigheten, hvarigenom de. blefvo scholarer i någon af de högre fakul-
teterna. »Item stabilis — så förestafvades eden för dem — aun magistris secula-
ribus et deftendetis statum, statula et privilegia eorumdem toto tempore vite vestre
ad quemcumque statum deveneritis.» (Die Universitäten T, 124). Därigenom gjordes
alla de blifvande teologerna, juristerna och läkarne till edsvurna vapendragare åt
artistfakulteten, och motståndet mot denna fakultets anspråk var således i viss mån
på förhand brutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
