Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32 H. SCHCCK
pauperum scholarium S. Nicolai de Lupara. Denna karaktär
belyses kanske bäst af stiftelsebrefvet för Collegium scholarium
decem et octo (af 1180)^ »Notum fieri volumus — heter det
här — quod cum dominus Jocius de Londoniis reverSus fuisset
Iherosolimis, inspecto summo devotionis affectu beneficio, quod
in hospicio Beate Marie Parisiensis pauperibus et egris admini-
stratur, ibidem cameram quandam, in qua pauperes clerici ex
antiqua consuetudine hospitabantur, inspexit, et illam a pro-
curatoribus ejusdem domus ad usum predictorum clericorum
precio quinquaginta duarum librarum... adquisivit, tali facta
conditione, quod ejusdem domus procuratores decem et octo
scholaribus clericis lectos sufficientes et singulis mensibus duo-
decim nummos de confraria, que coUigitur in archa, perpetuo
administrabunt. »
Svårigheten var naturligtvis icke stor att utveckla dessa
hospitier till anstalter af samma karaktär som de regulåra
scholaremes collegia. Det första betydande steget i denna
riktning togs af den bekante Pariserkaniken Robertus de
Sorbona.
1254 inköpte han ett hus och några tomter i närheten
af det forna Pedatium Thermarum och började sannolikt ge-
nast att bebygga och inreda dem till studentbostäder. Hans af-
sikt, som snart blef känd, tyckes, redan innan stiftelsen trädt
i verksamhet, hafva blifvit med stor sympati uppmärksammad,
och 1257 skänkte konung Ludvig IX ett annat hus till stif-
telsen. Ett år senare erhöll denna ett betydande testamente af
penningar och böcker, och 1263 omtalas Collegium Sorbonae
såsom bebodt och färdigt’^. Anstalten var blott afsedd för
teologie studerande af det sekulära ståndet, men dessa skulle
vara magistri artium; däremot behöfde de icke tillhöra något
visst stift eller något visst land’*. I kollegiet erhöUo de bo-
stad och mat, men måltiderna skulle de — utom i några sär-
skildt angifna undantagsfall — gemensamt intaga i kollegiets
matsal. Vidare voro de förpliktade dels till vissa gemen-
^ Chartularium I. Pars introductoria nr. 50.
’ Chartularium I, nr. 241, 242, 302, 325, 362, 388.
’^ Detta bestämdes dock för vissa senare gjorda donationer till Sorbonne t.
ex. Chartularium I, nr. 402 och 413.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
