- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
48

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

48 H. schCck

skulle han, såvida han tillhört den första gruppen, till kollegiet,
årligen betala en femtondel af sin lön under lika många år,
som han varit stipendiat, så vida han tillhört den andra grup-
pen en trettiondedel, och sä vida han tillhört den tredje »se-
cundum arbitrium discretionis». Penningarna skulle betalas
till rectorn i Upsala, som hade att öf versända dem till Paris.
Angående studierna lämnas inga föreskrifter, och det vill
härai synas, som om några föreläsningar och disputationer ej
förekommit inom själfva kollegiet; ej häller finnes något be-
stämdt om den fakultet, stipendiaterna skulle tillhöra, och Col-
legium Upsaliense stod tydligen öppet för såväl theologi som
artistae. Om tukt och ordning äro bestämmelserna desto flera.
Vid sitt inträde i kollegiet skulle studenten aflägga ed att
rätta sig efter de af ärkebiskopen utfärdade statuterna samt
att visa Upsalarectorn och procuratorn all skyldig vördnad.
När procuratorn befalde honom att flytta, skulle han utan
knöt foga sig efter befallningen utan att af illvilja skada vare
sig huset eller någon af de där boende. Ej häller skulle han
med böner eller hot söka att ånyo blifva upptagen i kollegiet,
utan ödmjukt förlita sig på procuratorns nåd. Den kammare,
han fått sig anvisad, hade han ej rätt att själfvilligt utbyta
mot en annan. Däremot var han skyldig att åtaga sig att
blifva procurator, så vida detta ålades honom af Upsalarectorn,
eller principalis, så vida procuratorn det fordrade, och hvilken
plats han än i framtiden emottoge, vore han pliktig att alltid
befrämja kollegiets och domskolans bästa, liksom han ock, i
hvilken ställning han än komme, skulle underkasta sig Upsala-
rectoms dom rörande alla de förseelser, han i kollegiet kun-
nat begå. Vidare skulle stipendiaterna samvetsgrant läsa de
dagliga »tiderna», på hvardagama enskildt eller tillsammans
med en kamrat, på hälgdagarna gemensamt och så tidigt, att
de sedan kunde begifva sig i predikan i, som alla voro skyl-
diga att åhöra, så framt ej principalis beviljade ett undantag.
Vid bordet skulle de först läsa välsignelsen och åhöra en
lectio; så länge de åto, fingo de då endast tyst samtala med

^ Icke håller denna tyckes således såsom i Sorbonne, Navarra och de större
institutionema hafva hållits i kollegiet.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free