Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PAKISERSTUDIER UXDER MEDELTIDEN 49
hvarandra. Efter måltiden skulle bordsbön läseis och på kväl-
len hållas aftongudstjänst, hvarom flera föreskrifter gifvas. Alla
måltider skulle intagas gemensamt, och ingen fick spisa på sin
kammare, så vida han ej var sjuk eller så fattig, att han ej
kunde vidkännas omkostnaderna för det gemensamma bordet.
Ingen hade rätt att bjuda någon till måltid eller dryckeslag i
sin kammare eller utan principalis tillstånd mottaga en främ-
ling; brott häremot straffades med 4 denarers böter. AlJa
voro skyldiga att i kollegiet tala latin, så framt de ej gent
emot tjänare eller främlingar nödgades begagna ett annat
tungomål. Den, som tre gånger efter hvarandra härutinnan
ej låtit rätta sig af principalis, pliktade en obol för hvéirje
gång. Buller och högljudda samtal voro strängt förbjudna,
likaså sång i huset eller i trädgården, vidare alla slags spel;
ej ens foglar eller hundar fick studenten äga vid vite af en
denar samt vidare strängare straff, så vida han ej lät rätta sig.
Den, som hemma eller utomhus okvädade en kamrat, straffa-
des med två solidis böter samt kunde i svårare fall alldeles
utstötas ur kollegiet. Äfven slagsmål beifrades strängt, och
all skada, som gjordes å egendomen och husgerådet, medförde
utom ersättningsskyldighet 10 solidis böter. Efter »eldsläck-
ningen» fick ingen vid vite af böter lämna kollegiet utan sär-
skildt tillstånd af principalis, och all skuldsättning utöfver 4
solidi förbjöds strängeligen, så framt ej procuratom i ömmande
fall tillät ett högre belopp.
Om någon insjuknade, skulle principalis beordra en kam-
rat att vaka hos honom, och blef sjukdomen så svår, att dö-
den nalkades, skulle kollegiets alla medlemmar med åsidosät-
tande af öfriga göromål bedja vid hans bädd samt, när han
dött, hålla likvaka och sörja för begrafningen.
Under den första tiden bibehöll Andreas And själf öfver-
inseendet öfver kollegiet, men 13 13 af trädde han formligen
styrelsen till Upsala domkapitel^. Enligt det då utfärdade do-
nationsbrefvet befann sig ännu blott ett hus på tomten, men
dennas läge beskrifves nu något noggrannare: »domus Upsali-
ensis, que situatur Parisiis in vico Serpentis una cum granchia
D. s. in, nr. 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
