Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN
bo kvar eller ej; ville nationen sätta ned hyran till 20 scuta
per år, skulle de måhända stanna. Icke ens till detta oför-
synta förslag vågade nationen säga nej, utan bad om en dags
betänketid. Då denna tid förlupit, förklarade emellertid skot-
tama, att de ändrat mening och alls ej brydde sig om huset.
Lyckligtvis fann nationen dock en hyresgäst i magister Jo-
hannes Dorp^
Johannes Dorp, som kort därefter blef nationens procu-
rator, började med att begära reparationer på egendomen.
Bristen på penningar lade likväl ett bestämdt hinder i vägen,
och först två år senare fick magistern ett par nya fönster i
sin kammare*.
1403 finna vi en ny hyresgäst, magister Johannes Picar-
dus, som icke tyckes hafva varit någon vidare god betalare.
Då nationen behöfde reparera en mur inom egendomen, kräf-
des han på hyran, men svarade då endast, att han för tillfället
ej var »pecuniosus», hvarföre han bad nationen att själf göra
upp med stenhuggaren; sedan skulle han nog betala både den
och nationen. Och nationen, medgörlig som vanligt, gick in
härpå ^
1404 var huset emellertid så förfallet, att nationen måste
taga i allvarligt öfvervägande, hvad som skulle göras. Tre
vägar kunde väljas. Bäst syntes, om någon ville öfvertaga
huset på samma villkor som nationen och ersätta alla de ut-
gifter, nationen haft. Men att någon skulle vilja gå in härpå,
var ej troligt. För det andra kunde man helt enkelt sälja
huset Men därtill fordrades universitetets tillstånd, enär uni-
versitetet öfverlämnat det herrelösa huset i nationens vård.
För det tredje kunde man för en längre tid sälja inkomsterna
från huset och för denna summa reparera det. Man bestämde
sig slutiigen för det sista, och en magister Richardus erbjöd
sig verkligen att betala 50 francs, så vida denna summa an-
vändes till reparationen och han fick öfvertaga Ad Cornu Cervi
mot en ärshyra af 5 francs. Härför kunde nationen likväl ej
besluta sig^ utan lät i stället receptom hyra huset på ett år
* Anctarium I, 806, 813, 814.
’ Auctarium I, 8i6, 828—831, 851.
’ Auctarium 860 — 862.
* Auctarium I, 873—878.
Go(
j
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
