Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66 H. schCck
för 20 scuta, som skulle användas till reparationer ^ Emeller-
tid voro väggarna alldeles underminerade, och genom en före-
gående hyresgästs slarf rann regnvattnet in i källaren. Ställ-
ningen var således så godt som förtviflad.
1406 kom ett alldeles nytt och oväntadt uppslag i fiå-
gan. Detta år fick man nämligen höra, att en svensk anländt
till Paris med fullmakt att återtaga huset, och nationen bör-
jade då genast att öfverlägga om, hvad man skulle göra, så
vida han med hänsyn till husets brister, icke ville öfvertaga
det. Den farhågan var lyckligtvis ogrundad, ty kort därefter
instälde sig dominus Nicolaus, dictus Skrilvara (Skrifvare?),
decanus ecclecie Lincopensis, som fullmäktig för Linköpings
biskop och domkapitel och gjorde anspråk på egendomen.
Nationen utsåg några förtroendemän att granska hans full-
makt och taga reda på hans mening angående nationens for-
dran hos Ad comu cervi. I den senare punkten gjorde det
svenska ombudet svårigheter, och nationen beslöt då att ej
utlämna egendomen, förrän han betalat hela beloppet eller
stält nöjaktig borgen. Dessutom skulle han förbinda sig att
ej utan nationens hörande afyttra egendomen o. s. v. Efter
att hafva öfverlagt med några personer, antagligen ’landsmän,
svarade decanen dels att han ej hade några penningar att be-
tala nationen, dels att han såsom främling i Paris ej kunde
anskaffa någon borgen. Dessutom kände han ej skuldens be-
lopp, som han anhöll, att nationen ville närmare precisera.
Efter åtskilliga underhandlingar, som att döma af tonen
i protokollen tyckas hafva varit ganska animerade, bestämde
nationen sig för att fordra 100 scuta (40 i guld och 60 i re-
vers), men förklarade samtidigt, att huset ej skulle utlämnas,
förrän den sista denaren blifvit inbetalad’-. Detta gjorde ver-
^ Auctarium I, 882, 886, 905, 907, 908.
’"^ Auctarium I, 916, 920—924, 931 — 932. Egendomligt nog blandade sig
också en tredje part i denna affär, nämligen kyrkan, S. Marcellus, af hvilken Lin
köpingskapitlet 13 17 köpt huset. Kyrkans procurator sade, att S. Marcellus hade
rätt till marken, emedan huset var bygdt på en kyrkan tillhörig tomt, och därför
fordrade han, antingen att nationen visade sina åtkomsthandlingar eller ock betalade
kyrkan en viss årlig ränta. (Auctarium I, 933). Dylika åtkomsthandlingar funnos
verkligen, ty Linköpingskapitlet hade kontant inköpt kyrkans rättigheter, och för-
modligen kunde nationen ock förete bevis härom, ty sedermera hörde vi intet om
dessa anspråk.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
