Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. W. Tottie. En lifsbild från de sista decennierna af vår storhetstid. Ur biskop Svedbergs själfbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsätta dragoner och soldater. Dessa missförhållanden kunde
icke annat än öfva ett fördärfligt inflytande på kyrkans tjä-
nare, och biskopar framhöllo frimodigt för Karl XII de ödes-
digra följderna af ett sådant tillstånd. »Häraf händer >, heter
det i en ämbetsskrifvelse till konungens förtrogne grefve Piper,
»att prästerskapet råkar i förra mörker, som det var före
Lutheri tid, och endast lägger ssig på världsligt bekymmer att
jämte knekte- och dragonbekymret endast söka förskaffa sig
födan och knappa lifsuppehället. Och i följd däraf förrättar
sitt egentliga dyra ämbete dåliga och med mycken suck. hvil-
ket efter apostelens utsago oss icke mycket nyttigt är.»
Denna mörka tafla, som tyvärr afslöjade en hemsk verk-
lighet, saknade likväl icke sina ljusa punkter, så ljusa att den
svenska kyrkohistorien ännu i dag bestrålas däraf. De sista
decennierna af vår storhetstid voro Spegels tid och Svedbergs,
Gezeliernas och Benzeliemas. Mot den mörka bakgrunden af
rikets olyckor under denna tid afteckna sig dessa ljusa lifs-
bilder, och en sådan skola vi här söka framkalla, då vi i denna
uppsats fästa uppmärksamheten på en af den karolinska tidens
stormän biskop Jesper Svedberg, icke för att teckna hans lifs-
gämingi, utan för att lära känna hans lifs- och världsåskåd-
ning samt därvid äfven kasta en blick in i en stilla svensk
prästgård, i Svedbergs biskopshus på Brunsbo, där han, en af
den svenska kyrkohistoriens originellaste personligheter, hade
sitt herdetjäll under 1700-talets första decennier.
Härtill har biskop Svedberg själf gifvit oss den bästa
vägledning genom sin egenhändiga, ännu outgitna »Lefver-
nesbeskrifning», hvilken, i hög grad betecknande både för
Svedberg personligen och det karolinska tidehvarfvet öfver
hufvud, innehåller en med författarens innerliga bamafromhet
och älskliga naivitet skrifven själfkaraktäristik ^.
* Detta har skett i fbrfis arbete -^Jesper Svedbergs lif och verksamhet. Bi-
drag till svenska kyrkans historia». 2 delar. (Upsala 1885 — 86).
- Citaten äro hämtade ur det exemplar af Svedbergs »Lefvernesbeskrifning»,
hvilket, nedskrifvet i april 1729, förvaras i Skara gymnasii-bibliotek. Ett annat
origiDalexempIar förvaras i Linköpings stifts- och gymnasii-bibliotek, ett tredje i Wisby
gymnasii-bibliotek. Särdeles önskvärdt vore det, att denna för vår kyrko- och kul-
turhistoria betydelsefulla urkund blefve fullständigt af trycket utgifven och att de ännu
förvarade, af Svedberg handskri fna exemplaren därvid jämfördes med hvarandra.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
