Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. W. Tottie. En lifsbild från de sista decennierna af vår storhetstid. Ur biskop Svedbergs själfbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN UFSBILD FRÄN VAR STORHCTSTID 8g
Då vi säga, att den Svedbergska själfbiografien återspeg-
lar det karolinska tidehvarfvets kynne, är därmed visserligen
icke sagdt, att Jesper Svedberg utan vidare kan karaktärise-
ras såsom ett barn af sin tid, en representant för samtidens
k>Tkliga åskådning och sed. Tvärtom visade han sig i mångt
och mycket såsom herre öfver sin tid. Med profetisk nitälskan
uppträdde han mot tidehvarfvets ensidigt objektiva kristen-
dom och dess däraf härflytande sedliga lyten, och såsom en
fcrfåktare af den kristliga subjektivitetens kränkta rätt har
han genom nya insatser i den kyrkliga utvecklingen bidragit
till att inleda ett nytt tidehvarf och bestämma dess kyrkliga
signatur.
I vissa hänseenden beteckna obestridligen vår storhets-
tids sista decennier en glansperiod i vår kyrkohistoria. Den
svenska kyrkan ^^å^ vid det i8:de århundradets ingång en
vördnadsbjudande yttre gestalt: en förut saknad enhet i lära,
författning och kult. Under det »verkställighetens tidehvarf»,
’^^m betecknas af Karl XI:s regering^stid, hade i bredd med
den epokgörande verksamheten för statens yttre ordning gått
en icke mindre rastlös sträfvan att ordna och höja samhällets
inre lif. Så hade nämnda tid skapat eller lagfästat de fasta
former, i hvilka de följande århundradenas kyrkliga lif fostrats
och rört sig, och de kyrkliga arbeten, hvilka utförts i anslut-
ning till 1686 års kyrkoordning: ny bibelöfversättning, hand-
bok, psalmbok och katekesförklaring, hafva sedan allt intill
våra dagar beredt andlig näring åt det svenska folket och
varit betydande faktorer i dess inre utveckling. Men huru
gestaltade sig det kyrkliga lif, som rörde sig inom dessa fasta
former? Hvilket var det religiösa oph sedliga tillstånd, som i
verkligheten möter oss i den svenska kyrkan under de sista
decennierna af vår storhetstid, då vi bakom kyrkolärans och
k\Tkoordnmgens vördnadsbjudande yttre kasta en blick in i
församlingens hjärta och lif?
»Tidens fromhet karaktäriserades af en kyrklig objektivi-
tet, som visade sig i bifall till kyrkans lära och lydnad för
hennes ordningar» (Tholuck). Gent emot heretiska villome-
ningar ville man på det bestämdaste fasthåUa den lutherska
kyrkans materialprincip, att människan rättfärdiggöres af tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
