Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Uppsatser och undersökningar
- Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bidrag tiU Livlands kyrkohistoria 1621—1656. | [1] |
Tidigt höll den evangeliska läran sitt intåg i Livland.
Det tyska borgerskapet i städerna lyssnade med begärlighet
till densamma och dröjde icke att, där förhållandena det
medgåfvo, bryta med den gamla kyrkan. Äfven adeln synes
snart hafva öfvergått till den luterska bekännelsen, och dess
exempel följdes af bönderna, så att vid tiden för den
livländska ordensstatens upplösning torde så godt som hela
befolkningen i det yttre hafva affallit från sin förra tro.
Det var dock ännu långt ifrån att reformationens
grundsanningar hade genomträngt livländarnes sinnen. Af
ridderskapet hade säkerligen ganska många slutit sig till den nya
rörelsen af världsliga motiv och utan att hafva rönt något
djupare intryck af densamma. Bönderna åter hade väl endast
därföre blifvit luteraner, att de voro vana att följa de
föredömen, som gåfvos dem af deras herrar. Brist på religiöst
intresse hos de styrande har nog bidragit till att under den
långa fredsperiod, som föregick det ryska anfallet 1558, blef
intet på protestantisk grundval ordnadt kyrkoväsende
upprättadt. Hvarken tillsattes någon andlig myndighet öfver hela
landet eller påbjöds, så vidt vi känna, någon viss kyrkolag
till efterföljd. Ej heller gjordes mycket för befordrande af en
kristlig upplysning och ett sedligt lif. Prästerna voro utan
[1] Som Livlands kyrkohistoria hittills blifvit föga behandlad, har jag måst
hufvudsakligen lägga otrykta källor till grund för denna uppsats. Dessa källor
befinna sig i svenska riksarkivet, där jag företrädesvis användt riksregistraturet (R. reg.),
Oxenstjernmska samlingen (Ox. saml.) och Livonicasamiingen (Liv.). Hvad beträffar
den sistnämnda, har jag ej alltid kunnat anföra de citerade buntarnes nummer, emedan
endast en del af samlingen är försedd med sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0111.html
