Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IIO FR. WESTLIXG
antal genom de polska förföljelserna nedgått till en obetydlig-
het^. Någon andlig öfverstyrelse ägde Livland icke ännu. Ar
1598 hade det visserligen öfverenskommits på en landtdag, att
man skulle tillsätta en generalsuperintendent och anordna ett
konsistorium med myndighet öfver Riga och hela provinsen,
men beslutet sattes aldrig i verket-. Slutligen må det äfven
nämnas såsom ganska visst, att det fätaliga prästerskapet
hvarken kunde uppehålla någon enhet i fråga om ceremonierna
eller var i stånd att tillämpa föreskrifterna i någon kyrkolag.
För den livländska kyrkan hade den svenska eröfringen
en utomordentlig betydelse. Hade beroendet af Polen fortfarit,
skulle protestantismen i landet snart hafva gått sin undergång
till mötes. Genom förbindelsen med Sverige vann den så små-
ningom stadga och kraft att förädla den förvildade befolknin-
gen. Det dröjde ej länge etter Rigas fall, förrän tecken till
en ny tingens ordning började att visa sig. Redan den 25
sept. 1 62 1 bekräftade Gustaf Adolf stadens privilegier, därvid
bland annat lofvande innevåname, att han skulle bibehålla dem
vid den Augsburgska bekännelsen och förut öfliga ceremonier,
samt att de fortfarande skulle själfva få administrera sina kyrkor
och skolor samt handhafva kyrkojurisdiktionen genom sitt
konsistorium =1 Äfven det öfriga landskapet erhöll försäkran
om uppehållandet af den luterska tron. Gema aflade konun-
gen en dylik förpliktelse, som så väl öfverensstämde med hans
egna önskningar, men han har icke stannat vid blotta ord
och löften, utan han har äfven genom handlingar visat sin
omvårdnad om den livländska kyrkan. Hans förtjänster om
denna pläga till och med livländarne erkänna.
Hvad den store konungen i första rummet ansåg nöd-
vändigt för åstadkommande af ett bättre sedligt och religiöst
tillstånd i provinsen, var upprättandet af en ordnad kyrko-
* Sup. Samson uppger i bref t. reg. d. 28 dec. 1642, att prästemas antal
under hans ämbetstid ökats frän 5 till mer än 60. Liv. 120. Jmfr Samsons rela-
tion t. J. Skytte 1630. Liv. 176.
’ Dalton, Verfassungsgeschichte der evang. luterischen Kirche in Russland.
I, s. 83, 84.
* Rigas priv. d. 25 sept. 1621. Liv. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
