Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL UVLAXDS kYRKOHISTORlA 1 1 5
land, emedan han länge hade fördröjts uti Estland och där
hade mött det häftigaste motstånd ^ Synoder började verk-
ligen längre fram att hållas i provinsen, om också icke så ofta
som i det nordliga grannlandet Före stilleståndet i Altmark
synes dock ingen hafva sammanträdt ^. Hvad ändtligen angår
de påbjudna visitationerna, så har nog Samson under krigs-
åren rest omkring i församlingarna, men såsom det synes
mindre flitigt, än man kunnat önska. Åtminstone påstodo åt-
skilliga personer är 1630 för generalguvernören, att han mesta-
dels satt stilla i Riga — »lika som riddar S:t Jöran på sin
häst i S:t Nikolai kyrka i Stockholm» ^. Öfverhufvud taget
torde under nyssnämnda år hans inverkan på Livlands kyrk-
liga förhållanden hafva varit mindre betydlig. Man kan lik-
väl icke för\’åna sig häröfver, då man betänker, huru mycket
hans verksamhet måste hindrsis t. ex. af krigstillståndet och
befolkningens motsträfvighet. Pernau och Dorpat vägrade
rent af att underkcista sig hans myndighet^. Emellertid kan
det icke bestrideis, att kyrkan redan under perioden 162 1 — 1629
gjorde ej föraktliga framsteg. Landet erhöll åter ett luterskt
prästerskap, och till följd däraf kunde lutersk gudstjänst å
nyo börja firas på en mängd olika platser. Af betydelse var
äfven, att en kyrkostyrelse upprättades. Under superinten-
denten stodo af denne tillsatta prostar, hvilkas förekomst väl
antyder, att också en indelning af stiftet i prosterier ägt rum.
Med stilleståndet i Altmark 1629 inträdde för Livland
en fredlig period, hvilken räckte ända till 1656. Det blef nu
’ Samson har ej, såsom Christiani menar (Balt. Monatsschrift 1887 s. 574)
vaxit deD, som hindrat Rådbeck att utsträcka sin visitation till Livland. Tvärtom
finner man, att han stod i vänskaplig förbindelse med Rudbeck, och att han lof-
vade understödja denne »consilio et auxilio fideli». Samson t. Axel Oxenstjema d.
6 Ang. 1627. Ox. Sami.
^ Vanligen uppgifVes, att den första synoden hållits i Wenden 1626, men
d. 28 dec. 1630 skrifver gen. guv. Skytte till Gustaf Adolf, att Samson skulle hålla
’?mfirsia synod d. 16 febr. 1631 (Liv. 176), och d. i febr. 1632 skrifver Sam-
son ^älf till Axel Oxenstjema: Transmitto synodi secundse in Livonia kabencUB
aemplar. Ox. Sami.
* Johan Skytte till Gustaf Adolf d. i mars 1630. Liv. 176.
* Samson t. genguv. J. Skytte 1630. Liv. 176. Gadebusch, Livl. Jahr-
btkåcr m, Is. 14.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
