- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
122

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122 FR. WESTLING

rier, skulle man tycka, att den sörjde väl för den kyrkliga juris-
diktionen i provinsen ^ Emellertid blefvo förbättringarna mindre
i verkligheten än på papperet. Ännu 1636 hade öfverkonsisto-
riet ej kommit i synnerlig ordning^. Ja, långt efteråt besvä-
rade sig landtdagen däröfver, att rättegångssessioner ej höUos,
såsom sig borde ’^ Hvad underkonsistoriema angår^ upphäfdes
å nyo de i Dorpat och Pemau år 1640*, emedan städerna
voro för fattiga att underhålla så många präster, som behöf-
des för ett konsistorium. De öfriga förde en tynande tillvaro,
och det för Wendens s. k. biskopsdöme afsedda upprättades
åtminstone icke före 1643 ^
Gagnet af de nya inrättningarne var i början litet eller
intet. Härtill bidrogo åtskilliga omständigheter, men mest
kanske den mellan öfverkonsistoriet och Samson rådande oenig-
heten, hvilken kräfver en icke alltför kortfattad skildring. Vi
hafva i det föregående redan anmärkt, att Samson till följd
af sin prästerliga befattning i Riga icke kunde egna tillbörlig
omsorg åt provinskyrkans angelägenheter. Än mindre blef
honom detta möjligt, sedan gymnasiet i Riga år 1631 hade
upprättats och han därstädes vunnit anställning såsom pro-
fessor. Men ehuru han sålunda efter denna tid hade tvänne
arbetsamma befattningar att sköta i nyssnämnda stad, ville
han dock icke medgifva, att den ställning rubbades, som han
under Gustaf II Adolfs tid innehaft i provinskyrkan. Han
gjorde genast invändningar mot öfverkonsistoriet, och ehuru
han sedan lät förmå sig att resa till Dorpat vid dess installa-
tion, nekade han enligt egen uppgift att gdlägga ed som asses-
sor, förrän man tillkännagifvit, hvilken ställning öfverkonsisto-
’ Res. f. Dorpat d. 6 aug. 1034. Gadebusch, Livl. Jahrb. III, i, s. 72.
Res. f. Pernau d. 2 sept. 1634. Pernaus dep. Schmidt t. reg. d. 26 juni 1640.
Liv. 117.
* Generalg. B. Oxenstjerna till reg. i juni 1636. Liv. 113.
® Dir. Welling m. ft. t. assessorerna i Dorpat d. 9 okt. 1643. Skr. t. öfverk.
1636—47. Liv.
* Kungl. res. d. 17 okt. 1640 för Dorpat. Liv. 366. Borgm. o. råd i
Pemau t. generalguv. d. 6 juni 1641. Skr. t. öfverkons. 1636 — 47. Liv. 1646
erhöll Dorpat ånyo tillstånd att hafva ett stadskons, och 1649 Pemau.
^ Hauptman Rautenstein t. öfverkons. d. 30 april 1643. Skr. t. öfverkons.
1636 — 47. Liv.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free