- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
127

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL LIVI.AXDS KYRKOHISTORIA I27
storierna och Samson kom aldrig till stånd, utan höUo de förra
alltjämt på sina konstitutioner och den senare på sin »beställ-
ning-*. Samson tog efter konsistoriemas inrättning än mindre
befattning än förut med provinskyrkans angelägenheter och
drog sig efter egen utsago undan såväl från deltagande i öf-
verkonsistoriets förhandlingar, som äfven från närmare berö-
ring med provinsens prästerskap ^ nöjande sig med att fylla
uppkomna ledigheter och att på begäran afgifva råd. Alltid
iakttog han dock icke en sådan tillbakadragenhet i sitt upp-
förande, utan gång efter annan sökte han göra sin myndig-
het gällande. Vid en synod i Wenden 1638, hvilken han
sammankallade på Axel Oxenstjernas tillstyrkan, lät han t ex.
prästerna afgifva en formlig trohetsförpliktelse till superinten-
denten och utlofvci, att de i ecklesiastika mål skulle hålla sig
till denne och endast i judiciella frågor underkasta sig konsi-
storium*. Någon fördel synes han likväl icke hafva. skördat
häraf, eftersom han kort tid därefter förklarade, att, om han
ej erhölle större auktoritet, vore det honom ej vidare möjligt
att anordna något prästmöte ^. Utan tvifvel tog han alldeles
för liten vård om sitt stora och besvärliga stifl för att där
kunna bibehålla sitt inflytande. Ledningen öfvergick trots hans
vrede, klagomål och ansträngningar till öfverkonsistoriet, men
till följd af det långvariga kifvet vann kyrkostyrelsen nog icke
någon stadga under hans lifstid.
En moralisk och religiös förbättring hade de styrande
sökt åvägabringa genom upprättandet af en ordnad kyrkosty-
relse. Till samma mål syftade de äfven genom undervisnings-
väsendets höjande. Vid det svenska väldets begynnelse sak-
nade de stackars bönderna alldeles undervisning — åtminstone
i den protestantiska religionen — men länge dröjde det sedan
icke, förrän det visade sig, att också de voro föremål för om-
vårdnad. Konsistorialordningen 1633 föreskref bland annat,
att prostame skulle vid visitationema söka utverka, att vid

* Samson t. Ax. Oxenstjema d. 8 aug. 1637. Ox. Sami.
■ Puncta so die Herren Pastoren suchen und bitten d. 7 febr. 1638. Ox.
Sami. Samson t. pastor Pegius i Dorpat d. 4 maj 1638. Skr. t. öfverkons. 1636
-47. Liv.
* Samson t. Ax. Oxenstjema d. 24 april 1638. Ox. Sami.



Goo^l/^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free