Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128 FR. NVESTLINCJ
de förnämste kyrkorna anskaffades en tysk skolmästare eller
klockare, ty det vore önskvärdt, att man hade personer, som
lärde ungdomen att bedja, läsa och skrifva, och som hjälpte
till med sången i kyrkan och vid begrafningar. I obetydligare
församlingar borde åtminstone någon af bönderna, som kunde
bedja och sjunga, förordnas till klockare. På de flesta ställen
visade det sig emellertid omöjligt att erhålla dylika tjänstemän,
huru lågt man än satte fordringarna på deras bildning. De
lägre folkklassemas upplysning måste helt och hållet ombe-
sörjas af prästerna, och dessa förmanades också tidt och ofta
till flitigt föreläsande af katekesen m. m., men utan tvifvel
ådagalade de — eller åtminstone en stor del af dem — en
grof försumlighet i uppfyllandet af sina plikter. Prästeståndet
var nämligen under hela Samsons styrelsetid till sin beskaffen-
het dåligt och saknade därföre fullständigt anseende. Vid sy-
noden i Wenden 1638 erkände de andlige själfva, att i tyskar-
nes ögon fanns intet föraktligare »djur» än en pastor. Bristen
på nitiske lärare var nog en af de viktigaste orsakerna till
att okunnigheten bland bönderna endast ytterst långsamt
skingrades.
För den högre bildningens höjande uträttades mera, tack
vare förnämligast Gustaf II Adolfs ändamålsenliga åtgärder.
I Dorpat, där man från gamla tider hade en stadsskola, an-
lade han år 1630 en kunglig skola med trenne lärare, i hvil-
ken det tidtals undervisades äfven på svenska, men hvilken
aldrig nådde någon blomstring, hvarför den efter växlande
öden sammanslogs med stadsskolan 1689 ^ Af långt större
betydelse voro de gymnasier, som genom konungens tillskyn-
dan inrättades. Ett af dessa stiftades 1631 i Riga af stadens
råd. Anstalten, där föreläsningar och disputationer höUos, lik-
nade i mycket ett universitet, men söner till förmögna föräldrar
brukade dock blott besöka densamma under en kortare tid
och sedan fortsätta studierna vid utländska akademier 2. På
bildningens höjande i Livland måste den hafva utöfvat ett myc-
^ Gadebusch, Livl. Jahrbucher III, l s. 9, III, 11 s. 524. Kons. t. konungen
d. 20 mars 1697. Liv. 364.
- Mittheil. aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Est- und Kurlands V. s. 293.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
