Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM VARA REGALA GÄI.L 1 83
ägde någon dispositionsrätt. Under sådana omständigheter,
och då konungen föga lyssnade till de förslag, som vid till-
sättande af regala gäll inkommo från konsistorierna, måste det
kännas så mycket mer af behofvet påkalladt att få den frå-
gan afgjord, hvilka gäll det var, konungen verkligen ägde
att förfoga öfver, eller med andra ord, hvilka gäll voro re-
gala. Den frågan upptogs också af prästerskapet vid många
tillfällen.
Redan vid 1660 års riksdag bragtes frågan på tal i prä-
steståndet. Man sökte i kansliet — dock utan resultat — att
finna någon förteckning på regala gäll. Då öfverenskoms, att
biskopame skulle, hvar och en för sitt stift, uppsätta en för-
teckning på de pastorat, som af ålder betraktats som regala.
Dessa sammanfördes sedan på en gemensam lista för att öfver-
lämnas till det kungliga kansliet. Och i sina besvär vid riksda-
gen anhöll ståndet, »att med regala gäldens utskiftande kunde
så aflöpa, som föreskrifvet står i den i8:de punkten (i privile-
gierna), och att icke flera blifva räknade ibland regala gälder,
ån de som af ålder därför skattade äro» ^. Regeringen ur-
säktade sig med den ovisshet, som rådde angående de regala
gällen, enär >man ännu icke hafver haft tid eller tillfälle att
öfverse, hvilka egentligen regala gäll äro eller af ålder vsirit
hafva», och förmodade, att »när något visst om numero bene-
ficionim regalium kan blifva konstitueradt», någon anledning
till klagomål icke vidare skulle förekomma.
Det oaktadt vidtogos inga åtgärder för att komma på det
klara i saken och därmed få anledningen till prästerskapets
besvär undanröjd, ehuru det visserligen icke sparades på löften
att så skulle ske. När ståndet icke lät sig nöjas med den
gifna förklaringen utan åter androg frågan i sina besvär vid
riksdagen 1668, utlofvades nämligen, att man skulle granne-
ligen rannsaka i kapitlen och arkiven angående hvilka gäll,
som voro af regal natur, »på det en riktighet däruti med det
forderligaste må kunna träffas». Och då prästerskapet 1672
önskade, att den 1660 af ståndet inlämnade listan skulle af
k. m:t konfirmeras, svarades, att till den saken behöfdes ännu
* Pr. st:s postulat i RA.
Googi€-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
