Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194 H. LEVIX
själaherdar. Konungens önskan gick ofta, ja oftast ut på att
förse sina uttjänta eller på obetald lön pockande krigspräster
— under Karl XII:s krig blef detta regel — med ett »bröd-
stycke». Säkerligen afsåg Karl XI äfven att med ett godt
pastorat kunna belöna politiska tjänster, särskildt när det gällde
dem, som visat sig nitiska att försvara en våldsmakten.
Konungen dolde ej heller denna sin afsikt. Redan i
skrifvelsen 1684, angående de gäll, öfver hvilka han på grund
af reduktionen ville disponera, förklarar han sig därigenom få
tillfälle »då och då att befordra våra krigspräster, sedan de
genom trogen tjänst och mycket utståndet besvär åstunda och
förtjäna att sättas i ett ärligare och bättre tillstånd». Han
vill dock icke betaga biskopame frihet att därjämte föreslå »andra
skickelige och välförtjänte prästmän, när någon af sådana lä-
genheter blir ledig och ingen krigspråst finnes, som behöfver
och har väl förtjänt därmed i nåder att anses och rekommcn-
derasi^. Och i skrifvelsema af d. 16 aug. 1693 förklarar han
sig genom den nya ordningen få tillfälle att befordra de präster,
»hvilka genom trogen uppvaktning och mycket utståndet be-
svär uti krig eller vid skolor och gymnasier eller ock eljes
hafva gjort sig till någon nåd och befordring värdige och väl-
förtjänte».
Men det var en gammal och ofta upprepad klagan från
stiftsstyrelsernas sida, att dessa krigspräster, som redan förut
öfversvämmat stiften, försedda med kungliga fullmakter och
promotorial, vanligen till de största och mest kräfvande pasto-
raten, voro okunniga och odugliga och ofta i sin enskilda
vandel långt ifrån oförvitliga. Klagomålen hade nog delvis
sin grund däri, att biskopame med missnöje sågo, att stiftens
egna barn blefvo tillbakasatta för dessa i ordnad församlings*
vård oskolade prästmän. Men i mycket voro nog klagomå-
len berättigade. När krigstrumpeten ljöd och manskapet sam-
lades under fanorna, skulle en hel del krigspräster också an-
skaffas. Efterfrågan blef stor, en naturlig följd däraf var
också, att kritiken icke fick blifva allt för ingående, hvarken
med afseende på kandidatens bokliga utbildning eller hans
personliga lif. Det kunde hända, att helt och hållet ostude-
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
