Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM VÅRA REGALA GÄLL IQQ
inflytande, landshöfdingarne fingo vid prästlägenheters till-
sättande. Grenom den förut omnämnda skrifvelsen till biskopar
och superintendenter af d. 28 maj 1684 hade desse anbefallts
att, när ledighet inträffade i något regalt gäll, gifva veder-
börande landshöfding detta vid handen, på samma gång de
hade att till k. m:t inkomma med förslag till den lediga
tjänstens återbesättande. Och landshöfdingarne hade genom
skrifv^elsen i samma ärende den 7 aug. nämnda år fått sig
ålagdt att »väl och gfranneligen tillse», att ingen kyrkoherde
finge förordnas i de socknar, hvarom denna skrifvelse handlade,
fOrrän »vår nådiga vilja däröfver inhämtas. Härom hade de
ytterligare erinrats i den nya landshöfdingeinstruktionen 1687 K
Och i de kungl. skrifvelser, som 1693 åtföljde listorna på de
regala gällen, förständigades landshöfdingarne att inkomma
med påminnelser vid de af konsistorierna inlämnade förslagen,
på samma gång dessa erinrades om sin skyldighet att gifva
vederbörande länsstyrelser tillkänna, när någon ledighet i ett
regalt pastorat uppstod.
Tydliga är, att härigenom åtskilligt obehag skulle upp-
komma, då konungens förtroendemän inom den världsliga
styrelsen sattes att mästra de andliga mjmdigheternas — äfven
de ledda af kungliga tromän — åtgärder i rent kyrkliga
frågor. Helt naturligt måste biskoparne finna ett sådant mäster-
skap öfver sig icke så litet obehagligt.
Också tyckas konsistorierna endast ogärna ha ställt sig
den kungl. befallningen till efterrättelse. Åtminstone hafva de
gång på gång måst erinras om sin skyldighet i detta af-
seende. Så skedde redan 1694 på grund af klagomål från en
del landshöfdingar, att de aldrig undfingo någon notifikation
om inträdd ledighet. Nya påminnelser följde från senatens sida
under Karl XILs tid såväl 17 10 som 1712’-^.
Ett belysande exempel på de förvecklingar och samman-
stötningar mellan den andliga och världsliga myndigheten på
de respektive orterna, till hvilka detta landshöfdingeämbe-
tets inblandning i prästtillsättningar kunde leda, må anföras.
* Styffe: Samling af instruktioner.
’ Se k. skrifv. t. samtliga konsistorier d. 31 mars 1694, 9 juni 17 10, 21
DOT. 17 12. Riksreg.
QiOo^m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
