Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Biskop Rydelius’ omtvistade memorial till 1738 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
232 HERMAN LUNDSTRÖM
då det gäller en sådan man som Andreas Rydelius, innebure
ett jakande af frågan en psykologisk orimlighet. Då biskop
Rydelius således icke kän tänkas år 1738 hafva i en riks-
dagsmotion användt den nyssnämnda pseudonymen måste
äfven af denna grund riktigheten af Brantinghs ifrågavarande
uppgift bestridas.
Ett ytterligare och ensamt för sig afgörande skäl mot
det s. k. andeliga memorialets samband med 1738 års riks-
dag skall nedanför angifvas.
Vida svårare äro frågorna, om Rydelius är författaren
till det s. k. andeliga memorialet i dess helhet eller blott
gjort ett utkast till detsamma eller, såsom i en monografi upp-
gifves, icke haft någon som hälst andel i författarskapet.
Det skall ingalunda fördöljas, att läsaren där möter vissa
uttryck och tankar, som ganska väl rimma sig med Rydelius’
åskådning, sådan den är känd från hans autentiska arbeten.
Eljest hade det för öfrigt varit oförklarligt, att grundlige kän-
nare af Rydelius kunnat anse memorialet åtminstone partiellt
härröra från honom. Men å andra sidan har Franzén uppenbar-
ligen rätt, då han om föreliggande skrift yttrar: »/ själfca
verket synes den på flera ställen oförenlig med hayis (Ryde-
lius’) tänkesätts. Några sådana ställen skola här nedan sär-
skildt framhållas, men dessförinnan må uppmärksamhet fästas
vid de för vårt spörsmål långt ifrån betydelselösa omständig-
heter, under hvilka det s. k. andeliga memorialet i trjxk
offentliggjordes.
Det är nämligen anmärkningsvärdt, att memorialet i
fråga ursprungligen icke utgafs i Sverige utan i Köpen-
hamn sex år efter den förmente författarens död af den skä-
ligen obskyre Brantingh. Försök hade dock redan tidigare
blifvit gjordt att få skriften tryckt i Sverige. Enligt Benzel-
stiemas censorsjournal för år 1742 inlämnades nämligen till
honom den 28 maj af en hos hof rättsrådet Ehrenstam anställd
informator, vid namn Bottiger följande skrift: ^Andeligii
Memorial a?ig:de några Sathans /ärliga strek, hwarmed han
griper etc, provisionaliter utkastaddt til att framwisa på näst-
kommande Andeliga Riksdag af en Sanjiingskiär Andrea
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
