Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Bref från Andreas Rydelius. Meddeladt af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
300 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
träffa K Om theras församblingar hade så stor frihet som andra
och om the hade konungar oeh potentater med theras macht pä
sin sida, så skulle man få se än upenbarare prof af skrymterie.
Jag bekäaner och beklagar, att alt för månge af wåra tros-förwanter
prata mycket om tron och lefwa dock, som de trodde icke ett ord
af alt, hwad Gud har oss sagt Men de andra, som sättia sin sa-
lighet i nogen förtiänst, prata äfven om kärlek och lefwa dock ge-
menligen utan kärlek. Hwem wet icke, att här i Sverige, sedan
wåra fria rixdagar kommo i gång, ett stort mode är blefvet att mo-
ralizera. Att wara moralist är nu en profession, som mast alle på-
taga sig, onde och gode. Är någon förbättring därmed erhållen?
Neij! Gud bättre! Synden blifwer år ifrån år starkare. Ingen må
förundra sig där öfver, som känner det menniskliga, naturliga hiär-
tats fåfängelighet. Förfarenheten har lärt oss, att tro och kärlek
aldrig har warit de flästas del, utan allenast på dän tiden, då de
christne warit under de aldra grufweligaste förfölielser och dagelig
fara för kors, stegel och jul, eld och brand. I medgången hafva
theoria och praxis alltid nödigt fölgts åt Hwad är hufwudorsaken ?
Dän gifver Salomon tillkänna: Guä, säger han, hafutr giort menniskona
rätta; men the söka många iånster^. Underorsakerna äro snart oräk-
neliga, ibland hwilka dock en fördömelig education är den förnämsta.
Därnäst att ämbetsmän och i synnerhet lärare i gemen intet kunna,
för så många hinder skull, blifwa walde efiler hwar och ens in- och
utwärtes egenskaper, utan alt för ofita effler sådana afsichter, som
löpa twärtemot d&t rätta ändamålet. Wåra tiders omstftnder äro ock
till många delar sådana, att ingen stor förbättring in praxi är att
wänta, så länge som de äro sig lijka, ehuru skön wår theorie är.
Hwad i synnerhet läran om rättfärdiggiörelsens åtskilnad från
helgelsen angår, så är hon af Luthero siälf och alla wåra bästa theo-
logis så förklarad, att ingen, utan att wränga och motwillel[igen]
misstyda henne, kan där af taga sig dän minsta anledning till säker-
het i synden. Ty ingen af däm alla har någonsin sagt heller tänkt,
att rättfärdiggiörelsen skall heller kan i siälfwa wärket separeras ifrån
helgelsen, heller att någon är rättfärdig genom tron, som i sitt lef-
werne är orättfärdig. Tron kan omöijel[igen] wara uprichtig utan
* Ett stort bewijs, att hwad, som intet kommer af tron, thet ftr synd!
uVot I orig.
’ Randglossa: Pred. 7/ jo.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
