Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Fryxell, K. A. Om svenska biskopsval under medeltiden. Anm. af N. Edén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
varit att få ur moderna biskopslängder, grundade på det påfliga
kansliets handlingar. Någon sådan är dock icke använd, hvar-
ken Gams* Series episcoporum eller EubeKs nyss (1898) ut-
gifha Hierarchia catholica medit <bvu
I allmänhet synes utlandets kyrkohistoriska litteratur icke
vara tillräckligt beaktad. Förf. har själf klart definierat sitt
ämne så, att han vill undersöka dels hvilka lagar och regfler,
som gällt för biskopsvalen, dels huru dessa lagar och regler
tillämpats, och därmed gifva ett bidrag till kännedomen ’^m
den kanoniska rättens inträngande och tillämpning i vårt lanJ.
Det är tydligt, att en sådan undersökning måste i hvarje punkt
utgå från en noggrann fixering af hvad gällande kanonisk
rätt var. En af de intressantaste sidorna i vår medeltida
kyrkohistoria är just denna nödvändighet att oaflåtligt taga
hänsyn till den katolska kyrkans allmänna ordning, att be-
trakta den svenska som en lem i denna. Förf. har naturligt-
vis icke förbisett det krafvet, men ej heller fyllt det så, som
önskligt varit. Att bygga utredningarna om den allmänna
kanoniska rätten så godt som uteslutande på Sohm’s och
Hinschius’ kyrkorättsliga handböcker förefaller något lätt-
vindigt, då det gäller en specialfråga, för hvilken i flera punk-
ter speciallitteratur finnes att tillgå. Om Sohms teorier råder
ju för öfrigt — med allt erkännande af deras genialitet —
mycken strid, och för den senare medeltiden, som förfis ämne
behandlar, är han ytterst kortfattad. Det kan således sättas
i fråga, huruvida redogörelsen för episkopatets äldre utveck-
ling bort hämtas från honom ensam (s. 17 ff.), och det blir ett
missgrepp att göra hans framställning af kompetensvillkoren
för episkopat under kyrkans äldsta tid till utgångspunkt för
skildringen af samma kompetensvillkor i Sverige under i2:te
och i3:de årh. (s. 55). Den kanoniska rätten hade vid den
tiden precisej-at dessa kraf vida noggrannare; här borde åt-
minstone Hinschius hafva rådfrågats. På andra punkter sak-
nas hänsynen till den allmänna katolska kyrkoförfattningen
mer eller mindre fullständigt, och framställningen af de sven-
ska förhållandena kommer därföre att svåfva i luften.
Förf. börjar med en inledning om »biskopstillsättning
före det lundensiska ärkebiskopsdömets inrättande» och upp-
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
