Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Öhlander, C., Om den svenska kyrkoreformationen uti Ingermanland. Ett bidrag till sv. kyrkans historia åren 1617—1704. Anm. af Fr. Westling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANSKNIXGAR OCH ANMÄLNINGAR 337
utgingo från vårt eget fädernesland. Den kännedom, man om
dem haft, har emellertid hittills varit ganska ofullkomlig, och
man är doktor Öhlander tack skyldig, därför att han genom
sin athandling sökt afhjälpa detta ledsamma förhållande.
Att den uppgift, som förelegat författaren, icke varit den
lättaste, därom är han själf medveten. Han yttrar i förordet
till sitt arbete, att fältet för hans forskningar vaiit nästan all-
deles obrutet, och att han i allmänhet måst hämta sina upp-
gifter från de otryckta urkunderna i vårt riksarkiv. Vi tro
likväl, att han något öfverskattar sin möda, ty väl är det sannt,
att han ej haft många utgifna böcker att rådfråga, men bland
dessa finnes åtminstone en, af hvilken han dragit den största
nytta. Vi mena den athandling, som han själf 1898 offentlig-
gjort under titel Bidrag till kännedom om Ingermanlands hi-
storia ock förvaltning 16 ly — 1 64^. Hela det kapitel i denna
skrift, som handlar om det kyrkliga tillståndet i provinsen,
har han nämligen upptagit i det senare arbetet i en något
ändrad form, och många nya upplysningar, som äro af värde,
har han för nyssnämnda år just icke att tillägga. Då så är
förhållandet, kan det ej annat än uppväcka förvåning, att för-
fattaren behandlar sitt tidigare verk nästan som om det icke
existerade. Det finnes icke omnämndt i den förteckning på
tryckta källor, som upptagits vid afhandlingens slut, och i
noterna framskymtar det endast tre eller fyra gånger. I stäl-
let för att hänvisa till detsamma omtrycker förtattaren hellre
noterna däri. Ja, han går till och med så långt, att han såsom
bilaga upptager ett aktstycke (arkimandritens från Nassaret
skrifvelse), hvilket han förut in extenso återgifvit i sina Bi-
drag. Hvarför han förfarit på detta ovanliga sätt, är icke
lätt att förstå, men säkert är, att om man icke jämför förfat-
tarens båda athandlingar med hvarandra, så anar man icke, att
den förra i väsentlig mån underlättat författandet af den se-
nare. Tillvägagåendet är missledande för läsarens omdöme.
Ehuru författaren sålunda ej haft så mycket besvär att
samla material till här ifrågavarande afhandling, som han synes
vilja framhålla, åU- det dock tydligt, att han för densamma idkat
ganska flitiga arkivstudier. Mycket af värde har af honom
blifvit framdraget i ljuset. Vi äro likväl benägna att antaga,
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
