- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Andra årgången, 1901 /
15

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - T. Höjer. Bidrag till Birgittinerordens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL BIRQITTINERORDENS HISTORIA 1 5
Den ofvannämde florentinske ädlingen hade emellertid,
så snart han därtill erhållit påfvestolens samtycke, påbörjat
den nya klosterbyggnaden utan att sky några kostnader. (Stifts*
biskopens tillstånd synes han aldrig hafva erhållit; af hvad skäl
kan jag ej uppgifva K) Från år 1394 finna vi bröder och systrar
i det nya klostret ^ och samma år inleddes förbindelsen med
ordens hufvudkloster i Vadstena. Den i maj anträdde näm*
ligen broder Magnus Petri, under flera år Vadstenaklostrets
generalkonfessor, i sällskap med åtskilliga andra Vadstena*
bröder, bland dem den ofvannämde Lucas Jacobi, sin färd till
Italien för att »påbörja anläggningen af ett kloster af Birgittas
orden nära Florens». Två år senare den ^V» 1396 afled denne
Magnus >nära Biorens på ett ställe, som kallas Paradisus, där
han ville grunda ett kloster af Frälsarens orden» ’.
Under denna sin första tid lyckades det nya klostret af
påfvestolen utverka, att det fritogs från stiftsbiskopens andliga
lagskipning och stäldes omedelbart under den påfliga kurian \
Antonius lyckades äfven erhålla påfvens medgifvande i bref
af den ^^/i 1395, att Mariakapellet i Paradisus, hvartill Anto-
nius själf innehade patronatsrätten, skulle för evärdliga tider
förenas med klostret; kapellets årsinkomster, uppskattade till
2,000 guldfloriner, skulle ingå till klostret, som däremot skulle
åtaga sig förpliktelsen att där sörja för gudstjänstens upprätt-
hållande. Därjämte fritogos både klostret och det därmed
f^enade kapellet från all lydnadsplikt gentemot biskopen i
dioecesen, dock så att abbedissans och generalkonfessoms val
för att äga giltighet af honom skulle stadfästas. Denna frihet
från den vanliga andliga jurisdiktionen hade såsom nämdt re-
dan förut tillerkänts klostret och tillerkändes nu kapellet och
klostret förenade.
Det nya klostret synes förut hafva varit i saknad af
ordnad styrelse, men genom tvänne bullor af den ’/« 1395 ut-
nämde påfven den nya stiftelsens första abbedissa. Man kan

^ Se brefret af den ’Vio 1396 dfirsammastädes.
’ Se brefvet af den ^Vs 1402 dårsammastBdes.
* S. R. S. I: I, sidd. 108, 109.
* Uppgiften hSmUd från brefeet af den *7i 1395 bl. Karlssons afskr. i R. A.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free