Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - T. Höjer. Bidrag till Birgittinerordens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I 6 TORVALD HÖJER
af utnämningsbrefven se, att där dittills endast funnits ett
systrakonvent, hvartill naturligtvis kommo några prästerliga
bröder i och för gxidstjänste^s hållande o. s. v., ehuru ej orga-
niserade i ett brödrakonvent Den nyutnämda abbedissan,
Martha, hade förut ej tillhört Birgittinerorden, utan varit abbe-
dissa i S. Marias kloster i Cortona, som tillhörde den heliga
Claras orden. Hon skulle nu anlägga det nya klostrets ordens-
dräkt, ställa sig dess ordens föreskrifter till efterrättelse och
aflägga trohetsed till biskoparna af Florens och Faesulae enligt
af kurian bifogadt formulär. ^
Den sä löftesrikt påbörjade nya anläggningen hotades
emellertid snart af faror. De politiska förhållandena i Florens
ägde ej den lugna prägel som i den gamla hansestaden Dan-
zig under högmästames kloka och kraftfulla styrelse. Stads-
styrelsen var sedan gammalt söndersliten af partistrider, och
dessa oupphörliga politiska oroligheter och krig med ty åtföl-
jande osäkerhet till lif och egendom gjorde det omöjligt att
anskaffa ett tillräckligt ekonomiskt underlag för det nya klo-
stret, svårt att finna personer villiga att i detsamma inträda.
De systrar och bröder, som funnits där, skrämdes bort af krigs-
orolighetema under åren 1395 och 1396 och lämnade klostret
Dess grundläggsire anhöll därför hos påfven om tillstånd att
öfverlåta klostret och dess egendom, tillräcklig att underhålla
ett brödrakonvent, antingen till ett camaldulenserkloster i Flo-
rens eller till ett benediktinerkloster i Arezzo. I sin nya form
skulle klostret bära namnet "»Monasterium S. Marie de Para-^
dtso^. Med anledning af denna framställning gaf påfven ge-
nom en buUa af den ’Vio 1396 sitt tillstånd till öfverlåtelsen
och uppdrog åt biskopen af Faesulae att verkställa införlifnin-
gen med bibehållande dock af klostrets gamla privilegier.
Enahanda tillstånd hade Antonius förskaffat sig äfven af klo-
stret i Vadstena. ’
^ Brefven bl. Karlssons afskr. i R. A. Bref angående saken utfi&rdades åf-
▼en till bisko|>arna af Florens och Fsesulae; det ena är stäldt tiU den nyutnSmda
abbedissan, det andra till %dilectis in Christo fiUabus canueniu» etc.
’ Brefvet bl. Karlssons afskr. i R. A. Jfr bullan af den "/s 1402 där-
samnustädes.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
