Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - C. Annerstedt. Ett akademiskt gräl på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 o CLAES ANNERSTEDT
öfver densamma, sedan de flesta originalakterna, som ansetts
förlorade, plötsligen uppstått från de döda. När nämligen år
1885 det akademiska ränteriet öfverflyttades till universitetets
nya palats, uppdagades bland allt det skräp, som där höljdes
af seklers dam, äfven en bundt af gamla papper, i hvilka det
ej var svårt att igenkänna de handlingar, som rörde ofvan-
nämnda strid. Uppenbarligen har kanslern hit öfversändt dem,
för att de skulle, som det på den tidens språk hette, aboleras.
Här har man dock åtnöjt sig med att, som man trodde för
evig tid, begrafva dem i aerarii djup. Men de döde hafva nu
uppstått ur sina grafvar, och från de gulnade bladen fläktar
den lidelsefulla striden emot oss lika lifligt, som hade den i
går utkämpats.
Det var år 162 1 som Wallius tog sitt inträde vid uni-
versitetet Född år 1588 och vid 17 års ålder inskrifven i
Upsala hade han sedan under mera än ett årtionde studerat
vid utländska högskolor, i Tiibingen förvärfvat teologie dok-
torshatten och slutligen j6ig utnämnts till pastor vid Storkyr-
kan i Stockholm. Han var en man af mycken energi, prak-
tiskt anlagd, ej utan lärdom och brinnande nit. Tyvärr var
detta nit oftast ovist, och värre var, att hans själfkärlek kände
inga gränser. Högfärd, maktlystnad och ett ilsket lynne gjorde
samlefnaden med honom i längden omöjlig. Häraf kände man
dock ännu föga, när år 162 1 domprostbefattningen i Upsala
skulle tillsättas. Och så kom sig att då den mäktige Sträng-
näsbiskopen Laurentius Paulinus anbefallde den lärde och med
doktorshatten prydde telningen af sitt stift hos då varande
kanslern Johan Skytte, hos hvilken liksom hos öfnge stormän
Wallius förstått att ställa sig väl, blef han föredragen framför
den både som teolog och personlighet vida mer framstående
Johannes Canuti Lenaeus, hvilken dock suttit här som pro-
fessor, då Wallius blef student och sedan 161 3 innehaft pro-
fessur i fakulteten. Starkaste utslaget här gaf nog den om-
ständigheten, att Wallius hyllade den Ramistiska filosofien i
likhet med sina grynnare, Paulinus och Skytte, hvilka af hela
sin själ afskydde den Aristoteliska skolan, till hvars förkäm-
par åter den oböjlige Lenaeus hörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
