Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62 FR. WBSTLING
måtte underkastas en granskning af några ämbetsbröder och
landsmän till dem för att blifva användbar äfven i nämnda pro-
vinser ^. Som bekant skred emellertid arbetet på den ifrågasatta
kyrkoordningen endast långsamt framåt, men 1662 uttalade re-
geringen i en skrifvelse till superintendenten Gezelius sin förmo-
dan, att författningen vore färdig. Till dess att den blifvit af
kungl. maj:t gillad och därefter publicerad, skulle Gezelius följa
den gamla svenska kyrkoordningen och den praxis, som vore
bruklig i Livland. Meningen var sålunda, att den nya stadgan
sedan skulle införas äfven i det Dorpatska stiftet, och detta fram-
går äfven däraf, att superintendenten och generalguvernören
fingo befallning att låta styrelsen veta, hvari den svenska kyrko-
ordningen skilde sig från de livländska bruken, så att jämknin-
gar efter dessa kunde företagas 2. Snart visade det sig likväl,
att en för hela riket gemensam kyrkolag ej så hastigt, som
man beräknat, skulle komma att påbjudas, och möjligen var
det af denna orsak, som förmyndarestyrelsen för Karl XI år
1665 anmodade den nu till biskop i Åbo utnämnde Gezelius
att utarbeta förslag till en kyrkoordning, som skulle kunna an-
vändas i Livland. För att inhämta nödiga upplysningar och
förskaffa sig behöfliga handlingar anträdde Gezelius 1667 en
resa till Reval, Dorpat, Riga och ösel och ägnade sig sedan
så ifrigt åt utförandet af sitt uppdrag, att han i september
1668 kunde inlämna det begärda verket till rådets I det-
samma synes äfven Klingius haft någon del, ty omedelbart
därefter öfversände regeringen till generalguvernören Klas
Tott några af Klingius och Gezelius ingifna »dokumenter» för
att öfverses af Preussius och andra teologer i Livland och
Riga. Dessa dokument innehöllo just den tilltänkta kyrko-
lagen, hvars införande äfven i Estland sattes i fråga*. Huru
man yttrat sig om det gjorda förslaget, känna vi icke, men
säkerligen hafva allvarliga invändningar framställts mot det-
samma, emedan det aldrig blef till efterföljd påbjudet. I stäl-
^ Fr. Westling, Kyrkolagar och kyrkolagsarbeten i Estland, s. 21.
’ Resolution pA Gezelii punkter d. 5 dec. 1662. K. Br. t. ÖfVerkons.
1648—92. Liv.
’ Tengström, Gezelius d. fildres minne, s. 27 ff.
* Reg. t. guvernören i Estland B. Horn d. 6 okt. 1668. Liv. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
