- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Andra årgången, 1901 /
75

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BroRilG TILL LIVLANDS KYRKOHISTORIA 75
tid, men äran därför får man icke tillägga honom allena. Den
måste han dela med åtskilliga andra personer, framför allt med
generalsuperintendenten Fischer.
Ännu i början af konungens regering stod det illa till
med allmogens kunskaper. Vid en landtdag i Riga 1675 ytt-
rade ridderskapet, att otaligt många i provinsen växte upp och
dogo i sitt gamla hedniska väsen utan undervisning och känne-
dom om Guds heliga vilja’, och något senare skrifver en re-
sande i Livland, att den store massan af bönderna voro »oför-
ståndiga hedningar», och att endast några få ^unnos, hvilka
man med stor möda bragt något längre i vetande *. Efter
Fischers ankomst till landet började man emellertid med mera
allvar än förut arbeta på att skingra den där härskande okun-
nigheten. Prästerna blefvo underkastade en välbehöflig kon-
troll i enlighet med Karl XI:s förmaning, att öfverkonsistoriet
ej skulle tillåta dem visa någon försumlighet »konungens trogna
undersåtar till skada och nackdel», och därjämte utfärdades
en del föreskrifter om katekisationer o. d.; men då vi icke
äga någon närmare kännedom om åtgärderna för att förbättra
den af prästerna meddelade undervisningen, gå vi dem allde-
les förbi, för att i stället något utförligare skildra de märkvär-
digare försöken att genom folkskolors upprättande höja den
lägre befolkningens bildning.
Folkskolor saknades länge i provinsen. Ännu 1675 upp-
gifves det, att inga skolor funnos på landsbygden, och att de
i städerna belägna voro beklagligt dåliga. Vid denna tid be-
gynte emellertid en förbättring i förhållandena att inträda. I
en inlaga till konungen år 1675 förmälde Fischer, att man
redan gjort början med fattigskolors inrättande i Riga, och
anhöll, att till dylika skolors underhåll så i Riga som i andra
städer skulle årligen lämnsis ett anslag af 300 daler, tagna af
de vid licenterna inkommande fattigpenningarna. För att
kunna uppföra byggnader åt skolorna och skolmästarne ön-
skade han att under fyra år erhålla i hofrätten fallande böter 8.

* Svar d. 12 mars 1675 P* 8^^» Fersens proposition. Liv. 252.
* Straussens resa genom Livland 1678. Inland arg. 1859. Meddeladt af
pastor Winkler i S:t jGrgens i Estland.
* Memorial af Fischer (1675). Liv. 363.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free