Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8o FR. WESTLING
som skulle lända provinsen till ett oberäkneligt gagn, om den
blott fick fortfarande äga bestånd. I följd häraf måste man
på det högsta beklaga, att ogynsamma förhållanden snart till-
intetgjorde densamma. Hungersnöden, som på 1690-talet här-
jade i landet, tvang många skolor att upphöra. De öfriga
skördades förmodligen alla af det stora nordiska kriget
Äfven för den högre undervisningen var Karl XI:s rege-
ring betydelsefull. Det ryska infallet 1656 hade förstört både
akademien i Dorpat och gymnasiet i Riga, och några högre
läroverk än trivialskolor funnos ej sedan i landet, förrän
Fischer blifvit generalsuperintendent Denne dröjde ej att
fästa konungens uppmärksamhet på olägenheterna af detta
förhållande, och han gjorde det icke förgäfves. Karl XI, som,
då det gällde bildningens främjande, gärna afvek från sin van-
liga sparsamhet, beslöt 1675 på Fischers förslag att i Riga
inrätta ett nytt läroverk, där »såväl adlige som andre ärlige
mäns barn» skulle uppfostras till Guds församlings och landets
tjänst. För att öka tilloppet af lärjungar utlofvades, att de,
som i samma skola studerat, skulle framför andra befordras
till civila och andliga befattningar, om meriterna för öfrigt
voro lika^. Anstalten, som egentligen var en trivialskola och
kallades Carolinum, blef genast talrikt besökt och åtnjöt ett
synnerligen stort anseende — som det bästa gymnasium —
under den tid, då holsteinaren Johan Uppendorf var dess rek-
tor (1678 — 1698). Själfva generalguvernörerna yttrade sig om
densamma i de mest berömmande ordalag. Så förmäler t ex.
Hastfer, sedan han där afhört en examen, att »unga gossar
på 14 — 16 år talade hebreiska, syriska och kaldeiska, grekiska
och latin, så att jag förundrade mig däröfver och trodde mig
kommit från Livland till Orienten» *. Mången framstående
man säges i den Carolinska skolan hafva erhållit sin utbildning.
Grundläggandet af denna skola var den första åtgärden,
som vidtogs för återupprättande af den högre undervisningen
^ Karl XI:s res. d. 4 aug. 1675 på Fischers mem. Liv. 366. Beslut om
denna skolas upprättande var redan fSnit fattadt. Se geneialguv. Totts bref t
Fischer d. 26 aug. 1673. "De \& Gardieska Sami. R. A.
* Hastfer t. Karl XI d. 14 juli 1686. Liv. 215. Se f. öfr. Mittheilun-
gen aus dem Gebiete Liv-, Est- und Curlands V s. 297.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
