Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL UVLAM)S KYRKOHISTORIA 89
en ny, som bättre, motsvarade hans fordringar i. Ett tecken
till hans afsikter är väl psalmbokskommissionen, som under
hans eget presidium sammanträdde i Dorpat 1687 K Om denna
är ingenting oss bekant, men måhända föreligger ett prof på
dess åsikter i den samling af 50 estniska kyrkosånger, hvilken
åvägabrag^es af B. G. Forselius och Adr. Virginius, och hvil-
ken efter den förres död offentliggjordes i Riga 1690*. Hos
domkonsistoriet i Reval väckte densamma ett sådant misshag,
att kapitlet 1691 beslöt att söka utverka dess konfiskering,
emedan i sångerna funnos mänga »fel och förändringar». Huru
försöket än utföll, säkert är, ätt det icke rubbade planerna hos
Fischer med aiseende på handboken. Efter några år syntes
generalsuperintendenten äfven hafva uppnått sitt mål. År 1695
utkom nämligen i Riga det arbete, för hvilket han sträfvat,
och åt hvilket han till och med skaffat anslag af kronan.
Denna berömda »Haus- und Kirchenbuch» innehöll bland an-
nat katekes (tr. 1694), psalmbok (tr. 1694) och kyrkoårets pe-
rikoper. Såsom dess utgifvare nänönes Adrian Virginius, hvil-
ken biträdts af Brocman, pastor i Lais, Berthold, pastor i
Pillistfer, studeranden de Moulin och komministern i Oberpahlen
Homung, en utmärkt kännare af det estniska språket K Denna
handbok skulle nu träda i den estländskas ställe.
Därhän skulle det dock icke komma så hastigt, som Fi-
scher beräknat Hos Estlands präster uppväckte arbetet en
storm af förbittring, och biskop Salemann i Reval fann för
godt att besvära sig öfver detsamma hos konungen, Hvad
som därtill förmådde honom var ej allenast de vidtagna för-
ändringarna i innehållet och i kyrkospråket, utan minst lika
mycket företalets beskaffenhet, i hvilket utgifvarne enligt hans
påstående »angrepo i Gud hvilande predikanter, jämförde förra
handboken — Stahls — med ett stall och gåfvo en gudsförsmädande
förklaring på några där befintliga talesätt». Äfven denna gång
visade det sig, att det estländska inflytandet på konungen var
’ öfTerkoDs. t. Karl XI d. 31 okt. 1696. Handl. rör psalmbokens tryck-
niDg. R. A.
’ Beise, Nachtrfiget, Napiersky, ScbrifUtellerlexikon, art. Brocman ^
’ Napiersky, anf. arb. art. B. J. Forselius.
« Se min afh. Förarbetena till d. estn. öfversätto. af N. T. 1715 s. 34.
Goog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
